Jun – hur man brygger jun

Det här är min infosida om jun, vad det är och hur man gör. Jag har använt min kombuchainfo som mall faktiskt, då jun och kombucha är så lika i mycket. Ifall ni undrar över vissa identiska meningar.

Vad är jun?

Img_6941Jun är, likt kombucha och vattenkefir, en dryck man får genom att fermentera en sötad vätska med hjälp av en SCOBY (Symbiothic Colony Of Bacteria and Yeast). D.v.s. en symbiotisk koloni av bakterier och jästsvamp. Till skillnad från kefirgrynen, bildar denna koloni en sammanhängande skiva på ytan av vätskan den lever i. Man får alltså en rund skiva i sin burk, eller flera, då den tenderar att föröka sig om den mår bra. Skivan kan vara tjock och vit, tunn, bli brun av teet med tiden, sladdrig, sammanväxt i flera tunna o.s.v. Alla fungerar precis lika bra. Jag upplever att det är ytans storlek som avgör, inte tjockleken.

Själva jun-drycken, smakar friskt, ljust och syrligt med lätt smakfärgning av honungen man sötar med. Om man jämför med kombucha så är det faktiskt lite åt champagnehållet. Till skillnad från kombucha som (helst) bryggs av svart te och socker, brygger man jun av grönt te och honung.

Jag tycker att detta liksom kombucha är en lättskött sak. Det gör inget om man glömmer sig flera dagar eller 2 veckor och temperaturen verkar kunna skifta rejält även om den trivs bäst när det inte skiftar FÖR mycket eller blir extrema temperaturer. Jun bryggs snabbare än kombucha, jag brukar köra 4-7 dagar beroende på temperatur/årstid.

Hur sköter man sin SCOBY så man får jun?

Du behöver:
Img_6942

  • Kärl, gärna ett gammalt högt konserveringsglas, eller större behållare. Kanske en med avtappningskran i botten om du vill ha en kontinuerlig jun där du bara fyller på och tappar av allt eftersom.
  • Grönt te. Helst KRAV. Koffeinfritt går bra. Jun gillar bäst grönt te, men kan fungera med andra sorter, även örtteer om det är tillfälligt.
  • Honung. Jun-SCOBYn tycker att honung är bäst. Socker är disackarider och dessa ska brytas ned till monosackarider. Kombucha klarar det men jun funkar bäst med honung.
  • Vit vinäger eller äppelcidervinäger (pastöriserade varianter, annars har de konkurrerande kultur!) om du inte tar av färdig jun som starter. Bara för att få ned pH i början av processen. En del tycker att vinägern ger lite vinägersmak, andra inte. De flesta använder färdig jun
  • Flaskor, gärna trevliga i glas med patentkork, för att förvara din färdiga jun.
  • Tratt och någon sil och/eller silduk att filtrera din färdiga jun med. Man kan vilja filtrera, så antingen sil och kaffefilter, eller som jag: en tygsil direkt.

Några viktiga punkter:

På bilden har jag just silat i jun så det ser lite grumligt ut. Det lägger sig och blir helt klart efter en stund.
På bilden har jag just silat i jun så det ser lite grumligt ut. Det lägger sig och blir helt klart efter en stund.
  • Jun fermenteras i vanlig rumsvärme och gillar lite lägre temperatur än kombucha (men båda är rätt flexibla med det).
  • Som starter kan man antingen ta ca 1 del färdig jun till 9-10 delar honungste (d.v.s. 10 %), eller 1 del vinäger till 99 delar honungste (det är alltså 10 ml per liter och lika med 1 %). Startern ska endast få ned pH för att skapa gynnsam miljö, så därför måste man inte ha färdig jun till det. Det är alltså inte en starter på samma sätt om med grönsaker som fermenteras. För kombuchan har man ju redan SCOBYN med sin flora av mikroorganismer.

Så här gör jag:
IMG_6943

  1. Koka upp 1 liter vatten och 2 tepåsar. Koka upp på spisen.
  2. Dra genast av och låt svalna. Om du vill kan du precis när du dragit av, lägga i en tepåse av typen örtte för smakens skull.
  3. När vätskan nått rumstemperatur, krama ur tepåsarna och kasta den. Blanda i 70 gram honung.
  4. Häll det söta teet tillsammans med 1 dl färdig jun eller 10 ml vinäger, i det kärl du ska använda för fermenteringen.
  5. Låt SCOBYn glida i. Om man har flera skivor, så är det fördelaktigt om de ligger någorlunda snyggt ihop så det inte blir konstig form på några. Den eller de kan ligga vid ytan eller åka ned en bit. Det spelar ingen roll.
  6. Nu ska det här fermenteras under 4-7 dagar. Jag kör ofta 6 dagar, men man får känna efter lite vad som passar. Det beror på temperatur m.m.
  7. När du vill ta din jun, så silar du bort SCOBYn och häller jun-drycken på flaska. Proceduren ovan görs om så du får en ny sats som fermenteras.
  8. Nu kan du antingen ställa flaskan i kylen (den smakar bra som den är) eller andrafermentera. Det betyder att du tillsätter frukt, bär, juice, lite honung eller annat (eller inget), för att sedan tappa på flaskor och låta stå i rumstemperatur tills lagom med kolsyra bildats. Jag har inte brytt mig om att andrafermentera kombucha mer än en gång, och aldrig med jun, då de är goda som de är.

Blandade fakta:
Img_6940

  • Till en liter te används 70 gram socker.
  • Du kan ha en skiva eller flera, av SCOBYn, i kärlet. Det går dock fortare om det är fler.
  • Jun-SCOBYn är tålig. Lättare att ha att göra med än vattenkefir som ofta växer dåligt och inte tål att stå en dag för länge.
  • Man använder just te p.g.a. de mineraler teet innehåller. Därför kan koffeinet skippas, men det går inte att använda andra växter vad jag vet, om det inte är tillfälligt eller utblandat med ca 75 % te.
  • Det finns koffein i jun. Det står ofta att det inte finns kvar, men säkraste källorna anger att så är ej fallet. Vill man ha ned koffeinhalten, eller få bort den helt: välj koffeinfritt te, eller vitt te. Jag har köpt detta gröna te och detta gröna koffeinfria te.
  • Det finns mer socker än de flesta tror i både jun och kombucha. Allt socker försvinner inte på de normala tider vi fermenterar. Då måste man köra fullt ut varje gång, flera veckor, och får en mycket sur produkt.
  • Kontinuerlig kombucha är något många har, och går att göra med jun också. Då tömmer man inte hela kärlet som jag visar i min beskrivning utan då tar man en viss del, och ersätter med lika mycket honungste. Jag har inte sysslat med detta själv och vet inte exakt hur länge man låter stå mellan tappningarna. Men jag har läst att man med fördel har större kärl, minst 4 liter. Med fördel har kärlet avtappningskran nära botten.
  • SCOBYn får ”bebisar”. Dessa kan du dela med dig av när de växt till sig och verkar stabila och solida. Det tar ca 3 veckor.
  • Din jun i kylen kommer få bebisar. Det var så jag fick igång min. Fick ett smakprov som jag glömde i kylen. Jag brukar kasta bort dem. Man behöver dem inte, men de går att använda faktiskt. Men en riktig SCOBY är såklart enklare. De i kylen ser ut som små molnformade maneter bara.

En SCOBY kan man köpa av mig. Information om hur man beställer, pris m.m. hittar ni på: Till salu: jun-SCOBY.

Den som vill opponera sig eller tillföra fakta till detta inlägg: SKRIV GÄRNA en kommentar. Jag är glad för mer info eller att kunna göra inlägget bättre.

Vattenkefir, tibicos

2015-12-13 15.39.48Förut gjorde jag mycket vattenkefir. Barnen fick en liten flaska varje dag. Men sedan har de inte velat dricka så mycket sådant, så jag har mest försökt odla dem så de ska föröka sig. De är inte lätta att få att växa eftersom de verkar väldigt beroende av rätt mineralnivå och mineralbalans.

Jag tänkte beskriva något slags grundrecept, men sedan får man pröva sig fram. En del behöver t.ex. fermentera i en dag, andra i tre. En del måste ha i extra mineraler, men jag med brunnsvatten, behöver göra vad jag kan för att minska dem, ibland varierat med att de vill ha några russin.

Vattenkefir är liknande som mjölkkefir och kombucha. En synlig massa av mjölksyrabildande bakterier och svampar. Egentligen kallas allt sådant för SCOBY (symbiotic colony och bacteria and yeast) men de flesta tänker då på kombucha. Men kulturen till både mjölkkefir och vattenkefir/tibico, samt surdeg, kombucha och lite annat, är faktiskt SCOBYer.

Även när det gäller vattenkefir varnas för metallredskap, och som vanligt så tror jag att det mest handlar om förr, när metallen var mer reaktiv. Nu har vi icke reaktivt rostfritt stål för det mesta. Man kan ändå ta det säkra för det osäkra. jag använder plastsil eller tygsil

Redskap man behöver:

  • Glasbehållare 1-3 liter beroende på hur mycket man vill göra.
  • Lång plastsked att röra om med.
  • Tygsil eller vad man ska kalla det, eller plastsil, att filtrera bort vattnet utan att bli av med de minsta kornen. Jag har en silaktig sak köpt utomlands, som liknar flergångsfilter för kaffe. Kanske kaffefilter duger.
  • Små flaskor om man vill andrafermentera, vilket man ofta vill.

Ingredienser man behöver för 1 liter (dubbelt för 2 liter o.s.v.)

  • 1 liter vatten. Det går bra med kallvatten direkt ur kranen, men man kan koka och låta svalna, eller filtrera. Har man lagom med mineraler i sitt vatten, så är det dumt att filtrera och tillsätta fler. Har man dock klor eller annat i vattnet, så är det bra att filtrera.
  • 2 msk vattenkefirgryn. Cirka. Beroende på, så kan man behöva fler eller färre. Man märker själv om det går för fort eller långsamt.
  • 4 msk socker. En del recept innehåller 0,5 dl eller 1 dl per liter vatten, så man kan gissa att just 0,5-1 dl går bra, och man får väl även här känna av hur det verkar. 4 msk (0,6 dl) är det jag läst själv flest gånger, och använt mig av. Vitt eller brunt. Brunt innehåller mineraler.
  • Gärna lite citron. Nu läste jag nyss att citron kan skada grynen, så jag blir lite osäker. Man hör ofta om citronkefir m.m. så jag vet inte riktigt vad som är sant. Jag brukade pressa saften från 0,5-1 citron till två liter vatten. Då citronen bl.a. är för att sänka pH lite, så kan man ju ta lite vitvinsvinäger i stället. Gärna ekologisk och absolut inte rå eftersom de har en konkurrerande kultur.
  • Torkad frukt, äggskal eller liknande, för att ge mineraler. Jag brukar ta 6 russin per liter vatten (ganska lite, eftersom jag har mycket mineraler i vattnet). Fikon är dumt, då man får väldigt många små frön som blandar sig med kulturen. Russinen är lättare att få bort, och flyter dessutom ofta upp till ytan.
    – En kombination av citronens syra och mineraler, kan man få genom att ta en fjärdedels hel citron i stället för citronsaft och torkad frukt. Mineraler kan ges även på andra sätt, se mer om mineraler nedan.

Mineraltillskott och mineralbalans

  • Mineraltillskott i flytande form som man droppar i.
  • Äggskal
  • Torkad frukt eller viss sorts färsk frukt
  • Brunt socker (ej farin, utan brunt som i ”inte så processat”, d.v.s. muskovado, rapadura eller liknande).

VARNING: blanda inte i fikon eller krossade äggskal hur som helst. Det blir helt omöjligt att ta bort dem från grynen. Fikonet släpper mängder med småfrön. Hela stora russin kan man kanske plocka ut och flyter ofta upp, medan katrinplommon ofta går i sär och blandar in sin sörja bland grynen. Det finns olika lösningar med brygganordningar för te, som man kan använda för att hålla frukt på plats.

Jag har alltid läst hur viktigt det är att grynen får mineraler, och har använt brunt socker samt mineraltillskott. Plötsligt blev kefiren slemmig och tjock, smakade sött. Jag googlade, och fann att så blev den av för mycket mineraler. Jag tog bort dropparna och sedan även det bruna sockret för att bli av med problemet. Använder sedan dess enbart vitt socker och bara lite frukt. Detta brukar svälta grynen på mineraler om man har vanligt kommunalvatten eller filtrerat vatten, men tydligen har vi tillräckligt med mineraler i vårt brunnsvatten. Här måste man verkligen testa sig fram.

Så här gör man vattenkefiren:

  1. Häll 1 liter vatten och 4 msk socker i ditt glaskärl. Rör om tills det löst sig helt.
  2. Ha i 2 msk gryn, citronsaft/vinäger och om du ska ha något mineraltillskott i.
  3. Täck med duk och gummiband, eller om du köper gammaldags konserveringsglas, så lägg bara locket löst på, se min bild hur jag har det.
  4. Låt stå i rumstemperatur, gärna mörkt, i 1-3 dygn. 2 brukar vara lagom. Du kan se bubblor stiga om du rör på burken lite.
  5. När det fermenterat klart, smaka så du känner att det blivit syrligt och känns lagom sött och syrligt.
  6. Sila bort grynen (och börja med punkt 1 igen för grynen).
  1. Nu kan man dricka kefiren, men de flesta vill andrafermentera den.
  2. Häll kefir på små flaskor, ihop med din smaksättning (se nedan). Sätt på korkarna/locken och låt stå 1-2 dygn, förvara i kylskåp. Pass upp, för står de framme för länge, så kommer de explodera. Första gångerna, testa en flaska efter 1 dygn så du tar reda på om det är lagom. Har man små PET-flaskor som jag hade, kan man klämma på dem. När de är fasta, är det lagom. Har man glasflaskor, så får man öppna och lufta, och de första satserna får man nog smaka sig fram till. Sedan brukar man få kläm på hur länge som passar för just sig själv och de egna förutsättningarna.
  3. Förvara i kylskåp, men inte för länge, då de kommer fortsätta fermenteras lite. Drick gärna upp inom 1-2 veckor, och var beredd på att har du varmare kyl än jag, så KAN de explodera. Lufta gärna lite om de står länge.
  4. Kolla alltid av i början tills du lärt dig vad du kan lita på för tider för olika saker.

Smaksättningar för andrafermentering:

  • Bär av alla slag, frysta som färska.
  • Torkad frukt.
  • Koncentrerad saft eller juice.
  • Ingefära, örtteer m.m.

IMG_6510Vissa av ovanstående kan man ha med från början, så som ingefäran. Juicer kan ibland skada grynen. Jag tycker att det enklaste har varit att lägga i sådant när man andrafermenterar, så slipper man för hög koncentration av något, att grynen blir färgade, smådelar blandade med grynen o.s.v. Och man slipper fundera på om man skadar sina gryn.

Tillsätter du något som är mycket sött i andrafermenteringen, får du mer kolsyra, och tillsätter man något som inte är så sött, kanske inte alls, får man mindre kolsyra och inte så söt dricka.

På ebay kan man köpa torkade gryn. De är lite trixiga att få igång, men jag har lyckats med mina. Torkade tål de lång frakt, så det går utmärkt att köpa så. Får man tag på sådana som är igång, så är det såklart bättre, men kan vara svårt att hitta. Jag säljer inget längre, då jag nu (16/11 -16) har gjort mig av med mina.

Linolsyra – lista

Lista över linolsyrainnehåll i diverse råvaror. Ur Matt Stones Diet recovery, första boken (den kan ni skaffa gratis från Amazon: Diet recovery. Jag har översatt, och vissa av produkterna är lite udda att ta med kanske, men vanliga råvaror i USA. På samma sätt kan det kännas som att vissa vanliga svenska saker saknas.

Att tänka på:
Djurfetternas linolsyrahalt varierar. Att kyckling och gris är så dåliga, beror till stor del på att de matas med hög halt linolsyra själva. Av det förstår man att gris kanske inte skulle vara så dåligt om de åt annorlunda. Det mesta av viltkött har bra halt.

Djur som äter massa raps och majs får hög halt linolsyra, även om reklamen vill få det till riktigt fin mat.

Ekologiskt har ingen större påverkan, mer än att reglerna för t.ex. KRAV gör att exempelvis nötboskap inte får äta lika mycket spannmål som konventionellt uppfödda djur.

Några lågfettprodukter finns med. Vet inte varför, men kanske som jämförelse. Räkor t.ex.

Majs, ris och havre är också ganska lågfett, men listan visar att av det fett som finns, är det hög halt linolsyra, och att det finns främst i fullkorn för i skaldelarna sitter oljan. Eftersom totala mängden ändå är låg, är det ingen jättefara alls att äta lite popcorn (poppa i kokosfett!). Mer att man tänker på att inte få stor andel av sitt fett genom att äta mycket spannmål.

Fisk och säl som finns på listan, har låg halt omega 6, men hög halt omega 3. Omega 3 är också en PUFA, och många vill numer begränsa intaget av total mängd PUFA då den är lättoxiderad. Balansera omega 3 och 6 genom att minska på omega 6 snarare än att öka på omega 3 till onaturliga nivåer.

Det som står inom […] är mina ord.

De värsta källorna till omega 6 linolsyra (över 50 %):
– Druvkärnolja: 70.6 %
– Majsolja: 54.5 %
– Valnötter: 52.5 % (olja har 53.9 %)
– Bomullsfröolja: 52.4 %
– Sojaolja: 51.4 %

Väldigt högt innehåll av linolsyra (20-50 %):
– Sesamolja: 42.0 %
– Pumpafrön: 34.5 %
– Margarin: 27.9 %
– Pecannötter: 26.9 %
– Jordnötssmör: 22.5 %
– Pistaschnötter: 21.3 %

Högt innehåll av linolsyra (10-20 %):
– Kycklingfett: 19.5 %
– Mandel: 19.1 %
– Rapsolja: 19.0 %
– Linfröolja: 12.9 %
– Cashewnötter: 12.6 %
– Ankfett: 12.2 %
– Baconfett: 10.2 %
– Ister: 10.2 %

Moderat innehåll av linolsyra (5-10 %):
– Olivolja: 9.9 %
– Gåsfett: 9.8 %
– Avokado: 9.4 %
– Kyckling med skinn: 9.0 %
– Oliver: 7.4 %
– Bacon 7.0 %
– Ägg 6.8 %
– Kotlett: 6.2 %
– Luftpoppade popcorn: 5.8 % [poppade i fett kommer kraftigt ändra balansen, men det faktiska innehållet av linosyra sänks ju såklart inte]
– Havre: 5.6 %

Lågt innehåll av linolsyra (2-5 %):
– Majs: 4.7 % [mindre än popcorn, då ej torkad majs har mer vatten än torra poppade majskorn]
– Kycklinglever: 3.7 %
– High oleic sunflower oil: 3,7 % (OBS, särskild sort, INTE vanlig solrosolja som har HÖG halt!)
– Smör: 3.4 %
– Nöttalg: 3.1 %
– Kakaosmör: 2.8 %
– Kokta morötter: 2.7 %
– Makadamiaolja: ~ 2.5 %
– Råris: 2.5 %
– Grädde: 2.2 %
– Nötlever: 2.1 %
– Gräsbetesnötkött: 2.0 %
– Fullkornsvetemjöl/grahamsmjöl: 2.0 %

Extremt lågt innehåll av linolsyra (mindre än 2 %):
– Kokosfett/-olja: 1.9 %
– Entrecote: 1.8 %
– Fullfet mjölk: 1.8 %
– Half and half [som kaffe- eller matlagningsgrädde, 10-12 % fett]: 1.8 %
– Nötfärs: 1.6 %
– Makadamianötter: 1.6 %
– Kyckling utan skinn: 1.4 %
– Lamm: 1.4 %
– Ost och brie: 1.3 %
– Polenta (majsgryn): 1.2 %
– Rödbetor: 1.2 %
– Kokosmjölk: 1.1 %
– Sälolja: 1.1 % [högt PUFA-innehåll dock, enl. Stone är denna med lite på skoj]
– Fet lever (från djur som matats så de ska få extra fet lever): 1,1 %
– Palmkärnolja (ej från frukten): 0.8 %
– Vitt ris: 0.7 %
– Sockeye salmon [indianlax, liknar troligen pinklax]: 0.5 % [högt PUFA]
– Jams: 0.4 %
– Potatis: 0.3 %
– Hälleflundra: 0.2 %
– Räkor: 0.2 %
– Musslor: 0.2 %
– Tonfisk på burk [ej i olja, den har hög halt p.g.a. solrosolja]: 0.1 %
– Blåkrabba: 0.1 %
– Hummer: 0.1 %

Listan kan göras längre, och jag har tagit reda på fler råvarors innehåll. Som att palmolja (ej kärn, utan från frukten) ligger på nivå med olivoljan och alltså är ok ibland (men inte om man tänker på regnskogen då).

Man bör hålla sig till de två nedre kategorierna för majoriteten av sitt fettintag. Moderatnivån kan man ha ibland, lite olivolja på en sallad eller så är inte alls fel. Och tänk efter lite, om en frisk grupp människor äter mycket av något, så som olivolja och Sicilien, så är det troligen inget jättefarligt. Det kombineras ofta med mängder ur de två nedre och inte med mer ur moderatnivån eller högre nivå.

Solrosolja är inte med, men är hög eller mycket hög i nivån. På denna sida: Shenets fettsyraöversikt kan man hitta en del oljor i listan nedtill. Klicka och läs om innehåll.

Jag har nu varit rätt extrem med linolsyra i ett år. Ätit så lite jag kunnat. Och märker inget negativt alls, endast positiva saker som 100 % problemfri menscykel och håravfallsproblem borta (inklusive burning scalp syndrome). Min hud är inte torr ett dugg heller.

Behovet av linolsyra finns nog, och man bör inte understiga 1-2 % gissar jag. Det är vad jag har läst, men också att det inte behövs alls. Så extrem vill jag inte vara och inte heller rekommendera. Då får man äta onaturligt, och en onaturlig och osannolik diet bör låta varningsklockorna ringa.

Kombucha, volgasvamp – hur man gör

Det här är min infosida om kombucha, vad det är och hur man gör.

Vad är kombucha?

2014-08-05 20.10.27Kombucha är, likt vattenkefir och jun, en dryck man får genom att fermentera en sötad vätska med hjälp av en SCOBY (Symbiothic Colony Of Bacteria and Yeast). D.v.s. en symbiotisk koloni av bakterier och jästsvamp. Till skillnad från kefirgrynen, bildar denna koloni en sammanhängande skiva på ytan av vätskan den lever i. Man får alltså en rund skiva i sin burk, eller flera, då den tenderar att föröka sig om den mår bra. Skivan kan vara tjock och vit, tunn, bli brun av teet med tiden, sladdrig, sammanväxt i flera tunna o.s.v. Alla fungerar precis lika bra. Jag upplever att det är ytans storlek som avgör, inte tjockleken.

Själva kombuchan, drycken, smakar lite likt osötad äppelmust eller äppeljuice. Underligt nog. För det är inget äpple i, utan drycken bildas när kolonin fermenterar en vätska av te och socker.

2014-08-05 20.16.07Kolonin kallas ofta helt enkelt SCOBY, tesvamp eller Volgasvamp.

Jag tycker att detta är en lättskött sak. Det gör inget om man glömmer sig flera dagar eller 2 veckor och temperaturen verkar kunna skifta rejält även om den trivs bäst när det inte är för kallt. Nackdelen är att det inte går så fort som med vattenkefir, vare sig grundfermenteringen eller andrafermenteringen. Men stabiliteten och enkelheten gör att denna överträffar.

Hur sköter man sin SCOBY så man får kombucha?

Du behöver:
2014-08-05 20.08.54

  • Kärl, gärna ett gammalt högt konserveringsglas.
  • Te. Helst KRAV. Koffeinfritt går bra. Kombucha trivs bäst med svart te, men grönt och vitt kan användas också. Jag får sämre nya SCOBYer av de två senare, och det finns info om att man får sämre sammansättning på syrorna samt att bakteriestammar kan dö ut om man gör så, så jag rekommenderar det inte, alternativt att man tar undan en särskild SCOBY som man gör så med.
  • Socker. SCOBYn tycker att vitt socker är bäst. Honung är monosackarider och en del lyckas göra kombucha utan problem på honung, andra inte. Man kan prova på en extra-SCOBY som man är beredd på att den kan dö eller bli sämre.
  • Färdig kombucha som används som startvätska. Sänker pH samt bidrar med kultur.
  • Flaskor, gärna trevliga i glas med patentkork, för att förvara din färdiga kombucha.
  • Tratt och någon sil och/eller silduk att filtrera den färdiga kombuchan med. Man kan vilja filtrera, så antingen sil och kaffefilter, eller som jag: en tygsil direkt.

2014-08-05 20.03.39

  • Kombuchan fermenteras i vanlig rumsvärme. Inget konstigt och jag har endast märkt något snabbare process när det är varmt, inte de problem man kan få med mjölkkefir som blir fadd när det blir riktigt varmt.

Så här gör jag:
2014-08-05 20.07.53

  1. Blanda 1 liter vatten, 4 msk – 1 dl socker och 2 tepåsar. Koka upp på spisen.
  2. Dra av och låt svalna. Om du vill kan du precis när du dragit av, lägga i en tepåse av typen örtte för smakens skull. Jag har testa något ”röda bär” från Pukka, sweet chai och ingefärste från Yogi. Blir spännande smaker.
  3. När vätskan nått rumstemperatur, krama ur tepåsarna och kasta den. Häll det söta teet tillsammans med 1 dl färdig kombucha i det kärl du ska använda för fermenteringen.
  4. Låt SCOBYn glida i. Om man har flera skivor, så är det fördelaktigt om de ligger någorlunda snyggt ihop så det inte blir konstig form på några. Den eller de kan ligga vid ytan eller åka ned en bit. Det spelar ingen roll.
  5. Nu ska det här fermenteras under 10 dagar upp till 4 veckor. Sockret äts inte de första 7 dagarna och därför bör man aldrig ta före 10 dagar, så att SCOBYn får äta. Första 7 dagarna ägnas åt att förbereda sockret för att kunna ätas. De flesta verkar tycka att 10-14 dagar är bäst.
  6. När du vill ta din kombucha, så silar du bort SCOBYn och häller kombuchan på flaska. Proceduren ovan görs om så du får en ny sats som fermenteras.
  7. Nu kan du antingen ställa flaskan i kylen (den smakar bra som den är) eller andrafermentera. Det betyder att du tillsätter frukt, bär, juice, lite socker eller annat, för att sedan tappa på flaskor och låta stå i rumstemperatur tills lagom med kolsyra bildats. För mig tog det en vecka, och det hann bildas en lite ny SCOBY-bebis i flaskan. Jag har inte brytt mig om att andrafermentera sedan, då den är god som den är.

Blandade fakta:
2014-08-05 20.03.11

  • Till en liter te används 4 msk – 1 dl socker.
  • Du kan ha en skiva eller flera, av SCOBYn, i kärlet. Det går dock fortare om det är fler.
  • Kombucha-SCOBYn är tålig. Lättare att ha att göra med än vattenkefir som ofta växer dåligt och inte tål att stå en dag för länge.
  • Man använder just te p.g.a. de mineraler teet innehåller. Därför kan koffeinet skippas, men det går inte att använda andra växter vad jag vet, om det inte är tillfälligt eller utblandat med ca 75 % te.
  • Det finns koffein i kombucha. Det står ofta att det inte finns kvar, men säkraste källorna anger att så är ej fallet. Vill man ha ned koffeinhalten, eller få bort den helt: välj koffeinfritt te. Om du inte hittar i Sverige, så kan du söka här: iHerb decaf-tea-sökning.
  • Det finns mer socker än de flesta tror i kombucha. Allt socker försvinner inte på de normala tider vi fermenterar. Då måste man köra fullt ut varje gång, flera veckor. Och då blir det i det närmaste odrickbart om man inte späder.
  • SCOBYn får ”bebisar”. Dessa kan du dela med dig av när de växt till sig och verkar stabila och solida. Det tar ca 3 veckor.
  • Din kombucha i kylen kommer få bebisar. Det var så jag fick igång min. Fick ett smakprov som jag glömde i kylen. Jag brukar kasta bort dem. Man behöver dem inte, men de går att använda faktiskt. Men en riktig SCOBY är såklart enklare. De i kylen ser ut som små molnformade maneter bara.
  • En sida om Kombucha: myths and truths.

Den som vill opponera sig eller tillföra fakta till detta inlägg: SKRIV GÄRNA en kommentar. Jag är glad för mer info eller att kunna göra inlägget bättre.

En SCOBY kan man köpa av mig. Information om hur man beställer, pris m.m. hittar ni på: Till salu: kombucha-SCOBY, Volgasvamp.
2014-08-05 20.00.55

Potatismjöl!

20140713_191740Vad dumt! Jag har köpt potatismjöl, (eller ja, egentligen är det ju potatisstärkelse det vi har och kallar potatismjöl. Riktigt potatismjöl är annorlunda och har tydlig potatissmak) från ekobutiker och ända från iHerb USA, för typ 28 kr halvkilot.

Och vad hittar jag på COOP? Jo, det vanliga potatismjölet, fast KRAV-märkt. Och vad kostade det? 9:90 halvkilot…

Tyvärr har jag inte hittat detta i andra butiker, men hojta gärna till med var ni hittar det. MAXI, WILLY:S och CityGross, alla i Kungälv, har jag inte sett det på. Får väl tjata lite på dem.

Och en av de bästa sakerna: på baksidan står ett recept på tårtbotten med BARA potatismjöl, smör och socker (och bakpulver). Enklare än ett pannkaksrecept t.o.m. Ska testa att byta smör mot kokosfett, men annars går smör bra också. Och jag som letat mig fördärvad efter sådant. Trevligt att det är med fett, för då kanske det kan passa att smaksätta till andra mjuka kakor eller muffins.

Färdiggroddat och färdigmalt för fröknäckebaket

Mer produkttips då jag är in inköpstagen. Jag har letat efter alternativ för ”slemmet” till frökex, och har kommit fram till ett par produkter:

  • Linfrön – är inte tillåtna på GAPS, men är gränsfallspaleo (googlar man så är det lite olika om de inkluderas eller ej eftersom det inte har en historia som vår föda, utan har varit dåligt att äta före förädling, och odlats för sina fibrer. Så strikt sett kanske det är som potatis, d.v.s. nono). Vet inte hur det är med SCD (googlade lite snabbt och det verkar vara både ok och inte ok, enligt samma person, så ni som äter SCD får kolla själva vad som gäller exakt).
    + bildar ett bra bindande slem.
    – linfrön innehåller ett ämne, linamarin, som i kroppen ombildas till blåsyra, om man gör sönder dem, maler eller tuggar vill säga. Sväljer man dem hela, kommer de hela ut.
  • Chiafrön – tillåtna i alla kostplaner jag skriver om.
    + ska ha bra fettsyrasammansättning
    + ingen blåsyra
    – lite sämre slem
  • Psyllium – små frön som är mest skal. Man kan köpa bara skalen, och glömma fettsyrasammansättning.
    + bra slem
    + ingen blåsyra
    – inte tillåtna på SCD och GAPS

Allihop går att köpa hela eller som mjöl. Linfröna finns även krossade. Men linfröna bör malas hemma för att inte oxidera sina fetter.

Dessa används ofta som bindemedel för fröknäcke. Man KAN såklart använda äggvita, men rå äggvita är inte helt bra då avidinet i rå äggvita hämmar upptaget av biotin. Avidinet förstörs vid tillagning.

Nu har jag funderat ut att jag vill inte använda linfrön, utan har letat bra psylliumskal, både hela (för tuggkänsla i fröknäcket) och malda (fiberhusk blir det då). Jag vill också använda chiafrön, både hela och malda här med.

När jag hittade första produkten i form av chiamjöl fick jag en glad överraskning: Raw, groddat och eko – kan det bli bättre!? Fann i farten även dito linfrömjöl för den som vill använda det. Vem vill blötlägga i onödan? Nu finns det alltså två produkter som vi kan ta av rätt ur påsen 🙂

Här kommer produkterna, och de är inköpta på iherb.com. Om ni använder min kod GEB637 när ni betalar, får ni 5-10 dollars rabatt om det är ert första köp. Frakten är 4 dollar om man ligger rätt i intervall om totalkostnad och vikt, och handlar man för max 320 kr utan frakt, är det minimal risk för förtullning (även om man får tulla, tjänar man bra på att handla från iHerb.com). Läs mer om hur man handlar från iHerb.com genom att klicka här – scrolla ned lite på sidan.

Chiafrön och -mjöl

Navitas chiafrön. Raw och ekologiska.

89 kr i dagsläget, för 454 gram.


Navitas chiamjöl. Raw, GRODDAT och ekologiskt!

92 kr i dagsläget, för 227 gram. Lite dyrare alltså, men har ni försökt blötlägga och torka chiafrön? Uff, det går inte.


Psyllium, skal och mjöl

Frontiers ekologiska psylliumskal.

Ca 85 kr med dagens valuta, för 453 gram.


Frontiers ekologiska psylliumskalmjöl

89 kr med dagens valuta, för 453 gram.


Linfrömjöl, groddat

Navitas linfrömjöl. Raw, groddat, ekologiskt.

Ca 51 kr i dagsläget, för 227 gram.


Jag har köpt båda chiaprodukterna då dessa är de enda jag hittillsa hittat som är raw och eko, och där mjölet är groddat dessutom. Linfrön skippar jag helt p.g.a. blåsyran och oxidativa fettsyror. Psyllium är på väg hem. Börjar med skalen. Eftersom jag skippar många av de vanliga fröerna i fröknäcke, p.g.a. deras ofta kassa fettsyrasammansättning, så får gärna det ”slembildande” ge lite tuggmotstånd. Sedan tar jag en del av väl valda nötter, och kanske lite kokosmjöl. Ju mer finmalt, desto mer likt finknäcke 🙂

Och vilka är de godkända nötterna undrar ni? Och varför?

Jo, de godkända är de som har så lite omega 6 som möjligt, oavsett omega3-innehåll (vad hjälper lite omega 3 om man moffar omega 6? Omega 3 får vi från bättre källor ändå). Enda goda omega 6 är GLA och den får ni billigast och bäst genom gurkörtolja av märket Crearome! (Jag har provat andra märken, men det fungerade inte lika bra, och var varken billigare eller ekologiskt.)

Och vinnarna av nötterna är: mandel, makadamia, cashew (dessa innehåller mer kolhydrater än andra nötter), hasselnötter, kokos i alla former, eventuellt lite paranöt ibland (den är inte helt optimal, men inte helt kass). Solros och linfrön har annars verkligen dåliga fettsyror. Visserligen har linfrön ALA, men det tar jag hellre på andra sätt – om alls (jag föredrar färdiga byggstenar, så det blir fisk). Glöm inte att allt ska blötläggas dagen innan, så minimerar ni fytinsyran, och kan glädja er åt att roffa åt er mineraler i stället för att bli av med dem!

Bra och billig och smakar Roquefort!

2014-03-05 12.39.50

Ja, titta på denna innehållsförteckning! Inte trodde jag att det märket hade så bra ost.

2014-03-05 12.39.58

Nu får ni gärna meddela mig varför den inte helt sonika kallas Roquefort, när den har exakt rätt ingredienser. Kanske måste den tillverkas på rätt ställe för att få kallas så? Den ska ju lagras i speciella grottor och det har nog inte hänt här.

För oss mindre nogräknade, så är det en positiv överraskning. Liknar ett mellanting av Danablue (som också har samma kultur, Roquefortkulturen men är gjord på pastöriserad komjölk) och äkta fin Roquefortost.

Under 200 kr/kg, medan den äkta kostar 300-500 kr/kg.

Hur hittade jag denna då? Jag hade ju gett upp att hitta en svensk ost som är så lämplig. Jo, av någon frustrerad slump vände jag nervöst på en ost, medan jag funderade på om jag skulle köpa den färdigpackade osten för nära 300 kr/kg eller ej. Och så såg jag.

Gott för oss paleosar som fuskar med lite mejeri av bättre sort ibland, och helt tillåtet för alla som klarar det, om man följer GAPS, WAPF, glutenfritt, SCD o.s.v. Kanske är den även laktosfri, det borde den vara.

Smakade på den nu. En skiva rökt rådjur, ost och torkad tomat, en skiva rökt rådjur till. MUMS!

Hitta nötblod utan CITRONSYRA…

Som ni vet så äter jag blodmat varje dag. Jag har ju haft problem med järnvärdena. Följaktligen köper jag också blod. Massor av blod. MAXI brukar ha, COOP brukar ha. SO Larsson i Saluhallen har – ja, de flesta välsorterade charkar och större butiker har.

Problemet då? MAXI tar ju bara knappt 40 kr/liter. Jättebra, eller? Inte om man har läst om hur citronsyra framställs, via mögel, och där mögelrester kan finnas kvar. Alla ovanstående har CITRONSYRA i sig. Och det vill man ju undvika tills motsatsen om mögelgifter är bevisad.

Så jag har frågat runt. Och på ett ställe, nämligen Albert Andersson i Saluhallen, finns oxblod utan citronsyra! Visserligen dyrt, 70 kr/liter, men man äter ju inga större mängder egentligen (50 g/dag). Så idag när det var kallt och jag skulle hem direkt, slog jag till och köpte två burkar 🙂 Återkommer om detta blod inte lever upp till förväntningarna, eller om det skulle vara otroligt mycket bättre.

Det sägs att citronsyran är i blodet för att hindra det från att koagulera. Men jag hade inte tänkt låta det stå framme precis (vem gör det??). Man tar fram burken, lär sig ungefär hur lång tid det tar att tina den mängd man behöver, och fryser sedan burken igen. På samma sätt som man gör när man använder blod för att spåra.

Och KRAV? Nej, det finns i dagsläget ingen teknik för att skilja blod åt. Det är svaret jag fått från flera slakterier och KRAV-uppfödare samt charkar. Så det får vi glömma. Men tänk att det är bättre än en massa tillskott. Och att det är fettet på djuret (inklusive benmärg) som blir mest påverkat av eko/gräsbetes/gifter o.s.v. Brosk och blod bör vara mer ok.

Titta gärna på mina recept under etiketten ”Blod” för att hitta lite recept där man använder blod.

Var med och påverka utbudet!

Vi är ju många som velat köpa Great Lakes gelatin, eller Green Pastures fermenterade torsk- och rocka-leveroljor. De senare går att hitta, rätt dyrt, men ändå överkomligt. Gelatinet däremot har varit så dyrt att det inte varit motiverat att köpa. Kan gå uppemot 400 kr för en burk.

Men så mailade jag iHerb och frågade om de inte kunde ta in gelatinet i sitt sortiment. Fick då en adress dit man skulle skriva om just sådant här (pd@iherb.com). Ta med länkar till tillverkarens produktsida och så mycket info du kan, var budskapet.

Jag gjorde så, och nu:
Great Lakes produkter på iHerb.com
Hurra! Nu kan vi köpa en burk för i dagens valuta, 108 kr. Fraktfritt under oktober 2013 (köp över 40 dollar, vikt under 1,81 kg) annars 4 dollar i frakt.

Eftersom Green Pastures fermented cod liver oil och skate liver oil också är rätt dyra, och köps från ställen med ganska dyr frakt, så tänkte jag göra ett försök att få iHerb att ta in dessa också. Så jag mailade igen. Förklarade hur nöjda vi var att ha fått gelatinet och att det är fint att de lyssnar på sina kunder. Länkade till Green Pastures informationssidor och bad iHerb ta in produkterna, i första hand den vanliga torskleveroljan och motsvarande från rocka.

Och nu fick jag detta svar:

Dear Customer,

Thank you for contacting iHerb!

Your product suggestion could be a great fit for our company, and I have forwarded your email to the appropriate buyer in our Purchasing department. It will be added to our long list of possible brands and items to add.

Have a healthy day!

-Zack

Så nu vet vi att det är rätt lätt att påverka i alla fall iHerb. Nu väntar jag bara på att de tar in oljan 🙂 Hoppas det kommer gå lika bra som med gelatinet. Tog ett par månader.

Honung – raw, nyslungad, kallrörd, ekologisk, svensk…

Allt kan bli problem, så även honungsinköp. Det är ju inget jag tänkt på förr. Köpte billigaste honung med god smak bara. Så fick det vara bra.

235_2e3258d455df3d121be307bd3c5f0cad95

Sedan började jag fundera, ekologisk honung, vad innebär det? Svensk honung då? Det stod i min bok om surdeg, skriven av Annelies Schöneck, att svensk och bulgarisk honung var de enda som dög för surdeg, då de inte var pastöriserade och ”dödade”. Då började jag söka mer information och fann att det inte var särskilt enkelt. Inte bara att kvickt rycka åt sig en KRAV-burk från hyllan (och KRAV, mången honung är nog KRAV av sig själv, om binas närmaste omgivning består av det vilda och obesprutade).

Nu är det inte så enkelt, utan det finns gott om värmeförstörd honung i Sverige också. Och håll koll på vissa andra sorter: det finns jättefina burkar med bikaka inuti, men läser man så står det att det är glykossirap och lite whatever i burken. Inget att ha alls.

Nu är jag självklart ingen honungs- eller biodlarexpert, men tänkte sammanfatta det jag fått lära mig av några olika biodlare som bara ”kallrör”, d.v.s. inte hettar upp, sin honung. Jag har aldrig sett processerna, så jag kan absolut inte alla detaljer. Men jag vet tillräckligt för att veta vilken honung jag vill köpa, varför och hur förvara. Förutom: när jag ska köpa ej raw honung, lite billigare alltså, när jag vill baka och ändå ska värma: ska jag välja eko eller svensk, eller vanlig billig om det kanske inte spelar någon roll? Tipsa mig gärna!

Olika steg

När honungen tappas, är den rinnande och full av både enzymer och mjölksyrabakterier och därmed probiotisk. Probiotikan dör inom ett par veckor, men om du fryser in honungen, kan du ta fram under året, och få nyslungad honung året runt. Det går att frysa utan att burken spricker – jag har frysen full!

nyslungad honung

Efter ett par veckor dör alltså probiotikan, och honungen blir också mer och mer fast och kristalliserad och kommer inte att vara rinnande mer.

Om honungen rörs tillräckligt (vet inte hur det går till hos biodlaren) så kommer raw honung att alltså utan uppvärmning, hålla sig rätt mjuk och fin länge, om än inte flytande. Om den inte rörs alls, blir den stenhård. En honung jag köpte från rawfoodstore var precis sådan. Stenhård. God på sitt sätt, lite som en karamell när man tar en sked, så den har sin plats hos mig den med.

De biodlare som har mycket honung att tappa, hinner inte hålla på att röra, utan måste värma upp honungen i steget när den ska tappas på burk. Det är då den förstörs när man värmer upp över raw-gränsen. En del menar att det räcker att värma till 37 grader, som i kupan, för att kunna tappa upp (vilket inte förstör raw-kvaliteten med alla enzymer och probiotika), men de jag talat med som värmer, värmer mer än så, ofta ganska mycket mer.

Ett alternativ är att som Tjörnhonung, investera i maskiner som rör honungen så den håller sig flytande inför tappningen, och sedan håller sig mjuk utan att bilda kristaller, vid lagring i burk.

Små biodlare har ofta inte problemet med så stora kvantiteter att de ska välja på dyra maskiner eller upphettning. De kan tappa direkt om de vill. Men då blir det svårt för oss konsumenter att hitta honungen. De kan ju liksom inte leverera året runt till stormarknaden.

Enligt en biodlare som satsar på raw, så kan man faktiskt värma honungen en stund utan att enzymerna förstörs eftersom de inte förstörs direkt. Vet inte om det stämmer. Men det skulle innebära att du kan ta en sked i ditt te utan att missa enzymerna (nyslungad honungs probiotika klarar det nog inte). Om detta skulle betyda att man snabbt kan värma och sedan kyla som en del biodlare gör vid tappning, låter jag vara osagt. Jag har ingen som helst info på att det skulle fungera, bara motsatsen. För att vara på säkra sidan: ät honungen raw.

Flytande honung som inte är nyslungad, är troligen alltid värmebehandlad, utom vissa sorter, t.ex. akaciahonung, där det är något speciellt med akacians nektar som gör att honungen inte stelnar. Kommentera gärna nedan om ni vet fler sorter som är flytande som raw. Det är enligt mig nämligen godare med mörkare honung än akacia – minns grekisk timjan honung (som jag inte tror är raw, men hoppas ni vet bättre!).

Fördelar med honung

Honung har många positiva egenskaper. Självklart är den nyslungade bra, då den innehåller probiotika. Den är också bra att starta surdeg med, men det upplever jag faktiskt fungerar med all honung. Kanske för att det är lämpligt socker i helt enkelt. Eller för att det, ännu mer helt enkelt, är lättare att starta surdeg med sött i, än en på bara mjöl och vatten!

Honung, raw sådan, har antibakteriella egenskaper. Särskilt bra ska en utländsk sort som heter Manuka-honung vara. Forskare har kommit fram till att det både är den nyslungade honungens mjölksyrabakterier, samt mognad honungs andra ämnen, som har dessa egenskaper. Nyligen har man även kommit fram till att den betydligt billigare och i Sverige vanligare ljunghonungen bör vara lika bra som Manukahonung!

Några länkar till info om detta:
Vi har löst honungens gåta
Nya Zeeländsk honung rena dundermedicinen
Honung – en dunderkur för hälsan

Mycket intressant! Så jag har satsat på att nu under säsong, köpa på mig ett lager nyslungad honung och stoppat i frysen. Vi tar en tsk var varje dag. I smoothie, i surkål (det blir vansinnigt gott ihop med det sura), rör med en äggula…

Eftersom honung är antibakteriellt, så rekommenderas det inte för kefir av båda slagen (vatten resp. mjölk). Däremot fungerar det utmärkt när man gör surdeg, och att söta med när man fermenterar sill, eller jäser mjöd, då honungen i stället skyddar mot oönskad missväxt, så jag har mina tvivel. Vissa källor gör gällande att honungen utspädd i vatten inte är så antibakteriell att det gör något.

Kan det vara så att honungen, likt vissa andra ämnen som salt, inte är lika negativt för alla mikrober? Kanske de attackerar vissa typer av bakterier, men inte mjölksyrabakterier? Jag gör nu ett test på mina stackars vattenkefirgryn och med vanlig billig honung. Den ska ju vara antibakteriell också (läs länkarna ovan). Dessa gryn är de första vattengryn som växer till sig hemma hos mig. Jag har lite underligt vatten, så jag har inte lyckats få vattenkefiren att växa. Kommer fortsätta och sedan testa med annan honung.

Sista födofördelen jag listar, som gör att honung återfinns på alla GAPS-sidor och i GAPS-recept: den innehåller inga sammansatta sockerarter! Den går alltså bra att äta utan att störa tarmen! Jag har den i allt jag bakar eller tillagar som ska ha sött i sig, och där det inte är bättre med dadlar eller torkad frukt.

Honung är en kraftig humektant. D.v.s. att den drar åt sig fukt. Det gör att bakverk kan dra åt sig fukt, hårda kakor blir mjuka o.s.v. Baka därför inte ett stort lager. Denna fuktbevarande förmåga gör honung bra att ha i hår- och hudprodukter. Mer om det får du googla dig fram till 😉

Honung jag köper

Det står sällan på burkarna om honungen är raw/kallslungad/kallrörd/ej värmebehandlad. Man får kontakta biodlaren. Och det har jag gjort med några! Så jag tänkte lista dem som jag vet säljer oupphettad honung.
  • Tjörnhonung, alla sorter. Dessa har investerat i maskiner som kan röra om, och därmed få fram stora kvantiteter raw honung!
  • Sven-Olof Nilssons honung. Säljs i Stenungsundsområdet, då det är en mindre biodlare.
  • Honung som du köper på Kolhättans ekogård. De bor nära Sven-Olof och har fått tips och hjälp av honom vad jag förstod.
  • Nolhaga bigård som säljer under ”Kungälvsmat” bl.a. De svarade själva att ingen honung var uppvärmd, men man kanske ska kolla igen.
  • Ringabergets honung som finns på många hälsokoster. Jag har mailat och frågat 2-3 gånger om detta, så de bör ju vara raw som de säger.
  • Tavlebords honung. Vet inte om det gäller alla deras sorter, men köper man från deras gård på Tjörn, så kan man ju fråga direkt.
  • Akaciahonung från utländska www.honey-yard.eu ska vara raw. Och flytande eftersom det är akacia. Säljs på en del saluhallar, bl.a. stora Saluhallen och Saluhallen Briggen i Göteborg.
  • På iHerb kan du köpa billig raw honung: Y.S. Eco Bee Farms har billigaste sorterna. Deras basic på dryga 1 300 gram eller dryga 600 gram är billigast. Basic i mellanstorleken dryga 900 gram är lite dyrare (marginellt men underligt ändå). Jag har köpt, och det var gott. Om du använder min kod GEB637 får du 5-10 dollars rabatt när du handlar på iHerb för första gången.
  • På många svenska hälsoinriktade butiker på nätet, kan du också köpa raw honung. Men den är där oftast mycket dyr. Den billigaste jag kunde hitta, kostade det dubbla mot de jag numer köper.

honungsburk

Burkarna med etiketter från biodlarnas riksförbund, sägs att vara av bra raw-kvalitet, men jag skulle inte chansa, utan ringa eller googla odlaren (namnet står på burken) och kolla av. Någon jag kontaktade, hettade faktiskt upp honungen, och sade att ”vaddå enzymer”. Så alla har inte fullständiga kunskaper om honung som mer än gott och sött.

När jag ska baka eller på annat sätt värma honungen, köper jag billigare honung. Och då är jag kluven: ska man välja ekologisk KRAV-honung, eller svensk? Vet någon bättre, så tipsa mig. I nuläget väljer jag vilket som av det, och går på kg-pris. Den måste vara billigare än raw, annars försvinner meningen att köpa detta, då kan man ju lika gärna döda sin raw.

Verkar en honung bra, ring eller emaila gärna och kolla med biodlaren. Stor chans att det är raw. Besök gärna små gårdsbutiker. De kan ha både tillsatsfria charkvaror, raw honung, gräsbeteskött. Ofta ganska billigt (men inte alltid, vilket jag fått erfara).
etikett_stor