Olika dieter, info.

Man kan tyvärr inte placera sig inom en diets ramar och bara köra på, utan måste tänka efter hur man mår och reagerar och tänka lite kritiskt. Det finns många olika dieter, eftersom folk är olika. Olika personer som blivit friska eller mått bra på olika slags dieter, tror på just det de har ätit, och på så sätt har olika dieter utkristalliserats – antingen av sig själva, eller genom att en person ätit på ett visst sätt, mått bra och gett sin diet ett namn. Jag skulle kunna ge mitt sätt att äta ett namn. Och även om det är mycket likt mina gurus, så är det inte exakt, eftersom jag vet att jag behöver ändra på saker. Det blir lite meningslöst, då mitt sätt att äta, inte måste vara EXAKT det som hjälper en annan.

Allt beror på hur vi ätit som barn, hur vi ätit som vuxna, vilken ohälsa vi dragit på oss och vad som orsakade den. Alltså: läkande och närande kost måste vara individuell, med tonvikt på mer eller mindre av just det varje individ behöver mer eller mindre av.

Nedan följer lite kortfattad info om olika dieter. Observera att jag är inte särskilt 100 % glad i någon av dem eftersom jag är starkt inne på individanpassning, anser att man måste plocka ihop en egen individuell diet och inte tycker att någon av dieterna blir tillräcklig som den är.

Paleodiet

Går ut på att man tror att människan mår bäst av kosten innan vi började odla och hålla djur.

Man äter inte mejeri, spannmål, skräpmat/processad mat. I stort: inte det som inte fanns under paleolitisk tid. Ofta skippas potatis, särskilt om man är hård med vad som är rätt. Man äter mycket kött, grönsaker, frukt, nötter. Sötning får man från honung och dadlar. Paleodiet tenderar att gå mot lowcarb, men det är inget måste. Om man inte tänker sig för, kan det bli oavsiktlig lowcarb.

Fördelarna är väl tydliga med en ren kost som ligger långt från överförädling och låtsasmat, men nackdelarna är risken för ofrivillig lowcarb om man inte är ute efter det eller kanske vet att man mår dåligt av det samt ganska stor mängd linolsyra och antinutrienter om man inte tänker sig för. Och självklart fanns inte våra dagars förädlade frukter och grönsaker på paleolitisk tid. En risk är att det inte ÄR vad vi ska äta, baserat på dels epigenetik och dels att vi liksom hunden som fått 30 gener för nedbrytning av kolhydrater, jämfört med vargen 4, har utvecklats mot att klara och behöva lite mer neolitisk kost med högre andel kolhydrater. Det finns nog många frågetecken om vad som verkligen är vår naturliga föda och hur våra överförädlade grödor och djur passar in där.

Paleo går utmärkt att kombinera med mina idéer om kost! Särskilt om man följer det nya med att tillåta potatis och vitt ris, lite mejeri samt 80/20-regeln.

GAPS

Gut And Psychology Syndrome. Dieten som är tänkt att läka tarmen och därmed sätta stopp för en rad sjukdomar som associeras med alltför genomsläppligt, skadad, tarmslemhinna.

Man undviker stärkelse och intar stora mängder probiotika (gärna i form av syrat) och buljong (p.g.a. gelatinämnena, där det troligen är det inflammationsdämpande och läkande glycinet man är ute efter). Mejeri är inte bannlyst, utan kan ätas om man tål, och av bra sorter.

Fördelarna är att tuff stärkelse och tuffa fibrer verkligen kan vara jobbiga för tarmen, och att utesluta ett tag kan läka otroligt bra. Vissa mår bra i längden av att inte äta stärkelse och kan fortsätta med det, medan andra inte gör det. Stärkelse, särskilt de delar av den som inte bryts ned, föder vår tarmflora, varför det inte är helt smart att utesluta för alltid om man inte tillhör dem som mår bra av det såklart. Stärkelse finns både sådana som är rätt snälla, som potatis, och riktigt jobbiga att bryta ned, särskilt om man kombinerar med retande fiber. Den som äter stärkelse äter med fördel vitt ris och potatis, vilket också hör till det första man provar när man slutar med GAPS om man använt det som läkekost under begränsad tid.

Fördel är det också med en del probiotika, om man är medveten om att det för vissa blir tvärtom, de mår inte bra av att tillföra en massa probiotika. Individanpassaning alltså!

Att äta så mycket buljonger och långkokt kött med mycket brosk/bindväv, är klart nyttigt och något vi alla borde göra. Ger mycket av det balanserande och inflammationsdämpande glycinet.

Nackdelarna är tyvärr en hel del. Buljongdrickande urlakar oss på elektrolyter om vi har otur. Vi kan fylla oss med endotoxiner när den stora mängden bakterier dör. Vissa mår direkt dåligt av avsaknaden av stärkelse. Även här kan man hamna i ofrivillig lowcarb med allt som det kan innebära. Att äta begränsade råvaror kan göra oss mer känsliga om man hållerpå länge. Den stora mängden av nötsmör, grisfett (ister) och fågelfett (ankfett) som förepråkas, ger oss stora mängder linolsyra. Flera tips om lavemang, stora mängder vitlök och lök kan bli direkt farliga. Lavemang varje dag som det tipsas om i boken, kan ge elektrolytobalans, kaliumbrist. Lök och vitlök kan för en känslig person och i stor mängd, ge en särskild sorts anemi, Heinz Body hemolythic anemia. Samma som djur kan få. Jag fick det. Detoxprodukter som det också tipsas om, kan också ge problem. Tyvärr ser jag en del som far direkt illa av kosten, men blir påhejade att fortsätta och att det bara är die off. Vissa har hamnat på sjukhus, och några som inte skiljt kaliumbrist från die off, har råkat riktigt illa ut. Äter man normal GAPS, så räcker det att se upp med för mycket vätska, inte hålla på med extremvarianter på detox, hålla koll så man inte äter decilitervis med lök/vitlök varje dag, aldrig syssla med lavemang om man får känningar av vätskeobalanser (inte tro att det handlar om die off!). Och såklart att skippa stora mängder nötprodukter (olja, smör, utom kokos och makadamia), ister, ankfett och kycklingskinn p.g.a. linolsyran. Även äggulor från höns som matas med spannmål, innehåller stora mängder linolsyra. Ät max en gula om dagen. Äter hönsen inte spannmål alls, så är det fritt fram att äta gulor.

GAPS går att medvetet kombinera med de riktlinjer jag har för min egen kost numer. Förutom då att jag själv mår bäst av att få i mig lite stärkelse, så för oss gäller det nog att inte hålla på för länge utan införa lite potatis och så. Jag skriver ”medvetet kombinera med”, eftersom man så lätt får i sig för lite kolhydrater och för mycket linolsyra på dieten. Man måste tänka till för att undvika det. Liksom man måste tänka på alla farorna så att man anpassar bra.

WAPF

Weston A Price Foundation. Den diet som de som lämnar GAPS efter att ha läkt, oftast går till. Liknar GAPS, fast inte samma enorma mängder buljong och probiotika, även om dessa finns med som grundpelare. Skillnaden är mest stärkelse. Man äter stärkelse. I form av rätt tillagat spannmål (blötlagd innan tillagning, gärna syrat eller groddat och helst gamla sorters spannmål).

Fördelar med riktig mat lagad från grunden, inga gifter o.s.v. Nackdelarna är linolsyra om man äter mycket nötter, grisfett (ister) eller fågelfett (kycklingskinn eller ankfett). Antinutrienter bör inte finnas i hög grad om man är så noga med tillagning som WAPF förespråkar.

WAPF går utmärkt att twista till så att det passar mitt sätt att äta.

LCHF, lowcarb

Går ut på att minska kolhydraterna och ersätta med fett. Kombineras ofta med paleodiet eller GAPS, eller bara med att man tänker på att använda bra råvaror.

Fördelarna är att man känner sig mätt, magen blir lugn, folk har lättare att gå ned i vikt. Man eliminerar ofta sötsug. Nackdelarna är att kroppen kan reagera som att något fattas, eller helt enkelt reagerar på att den får gå på reservesystemet med ketonkroppar för mycket. Då kan ämnesomsättningen skruvas ned. Man blir inte heller botad från sockersug eller svängande blodsocker, utan det kontrollerar problemen (fråga den som gör ett undantag – den reagerar ofta våldsamt och har blivit mer känslig).

Vissa klarar lowcarb utmärkt (ofta de som bloggar om det år efter år), medan vi andra kan märka direkt eller efter ett tag, att det inte funkar. Symptomen är håravfall, lägre kroppstem, trötthet, sug efter mat i allmänhet, eller kolhydrater.

Går inte att kombinera med mitt tänk, förutom vissa enskilda måltider när man inte vill se åt kolhydrater, eller att det ofta finns ganska sunt tänk om fetter och kött.

Vegetarisk kost och vegankost

De flesta vet att detta går ut på att inte äta animaliska råvaror. I vegankosten utesluts animaliskt till 100 % och vegetarisk kost kan det vara lite olika om man väljer till produkter från djur (ej dödar dem) som ägg och mjölk, eller kanske bara utesluter däggdjurskött för att man tycker att det är ohälsosamt.

Fördelar är att man ofta tänker mycket på sin kost, och då blir den automatiskt mer genuin och vällagad. Man kanske också skippar det sämsta köttet, vilket är bra, men går att ordna på andra sätt utan att behöva skippa kött. Det är också ett ställningstagande för djurens välmående, vilket jag respekterar högt.

Nackdelarna, eller riskerna är en hel del, som ofta går att åtgärda. Man kan få brist på B12 och D3 om man inte fixar tillskott. Man har uppenbar risk att få för lite av den inflammationsdämpande aminosyran glycine, den som motverkar just de inflammationsfrämjande från kött (där jag ser det som bättre att äta välbalanserat kött i ställt för att skippa, så man inte missar glycine och metionin helt). Man kan få i sig för mycket vätska och för lite salt. Vid vissa val av råvaror och tillagning finns risk med att långvarigt utsättas för antinutrienter som hämmar mineralupptag eller retar tarmen. Soja ch sojaprodukter är en risk för sig.

Denna kost, särskilt om man äter vissa animaliska råvaror, går att utmärkt anpassa till mitt sätt att äta. Bara justera val av råvaror, justera vätska/salt, tänka på hur man tillagar. Jag trodde inte det själv förut, men nu har jag läst en hel bok om det (the Vegan solution av Matt Stone – läs den för att få tips om hur man minimerar riskerna) och inser att det inte är så kass som jag trott. Det kan vara bra att äta tillskott med glycine, B12 och D3 av bra sorter.

Rawfood

Handlar om att äta all mat rå, d.v.s. inte upphettad över 37 grader. Över den temperaturen så förstörs enzymer. Jag trodde att man kunde äta vad som, bara det var rått. Som ostron. Men blev nästan utkastad med huvudet före ur en Facebook-grupp när jag började prata om det. Det är alltså en typ av vegetarisk kost.

Fördelarna är att man inte processar sönder råvaror. Nackdelarna som jag ser det, är de uppenbara riskerna med antinutrienter. Många järn-, kalcium- och magnesiumrika mörka blad, binder bara till sig mer mineraler och för ut, om de intas i stora mängder. Denna effekt försvinner om man hettar upp råvaran. Fördelen då det gäller spannmål och baljväxter, är att man måste blötlägga och grodda dem, och då försvinner mängder av antinutrienter. P.g.a. vilka fetter som väljs vanligtvis (även om kosten är lite väl fettsnål), så är kosten full av linolsyra.

Vi är utvecklade i samklang med att vi lärt oss tillaga, så jag tror inte på denna diet, mer än att man kan inspireras av den.

Övrigt

Som ni märker, är linolsyra ett gemensamt problem nästan i alla koster, från de mest extrema till normalkosten. Och det är en faktor som uppmärksammas mer och mer (linolsyra = den fettsyra som gör Omega 6 till dåligt att äta för mycket av).

Det finns såklart fler dieter som kanske inte är så stora, är udda och lokala bland primitiva folkslag eller blandningar och förgreningar av ovanstående.

T.ex.:

– Eva Renners kost som liknar GAPS och LCHF fast med ganska mycket frukt. GAPS är dock striktare. Även Renners kost utesluter stärkelse.

– Ray Peats idéer följs av vissa på ett sätt så att de numer kan kallas ”en kost” och går ut på att utesluta linolsyra, inte äta stärkelse (detta för att minska tarmfloran då den lever på stärkelse, särskilt resistent, vilket gör GAPS lite udda när man utesluter stärkelse men vill göda tarmfloran), inta råa morötter, apelsinjuice (för komplicerat att förklara varför här). Jag är mycket inspirerad av Ray Peat, men jag klarar inte stärkelsefritt, och vill heller inte dricka så mycket som det blir med all juice och grejer. Eftersom det nyttiga man är ute efter, även finns i vanligt koncentrat, går det att droppa i koncentrat direkt i fil eller så i stället. Syftet med kosten är att minska inflammation, öka ämnesomsättning, balansera hormoner och singalsubstanser som testosteron, östrogen, serotonin och prolaktin.

– SCD, Special Carbohydrate Diet. Detta är den diet som GAPS bygger på. Den utesluter också stärkelse, och det i samma syfte: att läka tarmen. Hade jag gjort om allt nu igen, kanske detta hade varit ett bättre val, eftersom det inte är lika extremt.

– Diverse koster vid SIBO, Candida, FODMAPS, IBS, kost som ska dämpa inflammationer eller immunreaktioner o.s.v. Specialinriktade koster som ska bota eller lindra vissa speciella tillstånd. Används ofta ihop med en grunddiet. Vissa läker verkligen, medan andra kan förvärra genom att tyvärr sänka ämnesomsättningen eller bara dölja problemen så länge man håller sig strikt till dieten.

5 thoughts on “Olika dieter, info.

  1. Celiakitest – om det är så du visar positivt på celiakitest så råder jag dig om du vill ocskå kolla upp hur det står till med majs och ris. I majs så finns det ett protein zein som kan vara mycket mera problem en det som finns i vete för visa personer. Du ska veta att i all sädesslag allså gräs finns en typ av protein (gluten) så även ris och majs.

  2. Tack för ditt fantastiskt utförliga svar! Tusentack för din tid!

    Mina intoleranser är inte konstaterade från vanliga vården då de bara kan ta prover på om jag är allergisk, vilket jag inte är, utan jag är intolerant/överkänslig (jag har skickat iväg för blodanalys till ett labb utomlands).

    Vad gäller mina utslag har de blivit bättre sen jag har smörjt mig med en annan kräm. Jag ska på en hudkonsultation i veckan. Jag tror allt hänger ihop – mat, allmäntillstånd, hud etc. men ska villigt erkänna att jag blir glad om jag just dessa utslag kan beror på att jag är ovanligt torr. Jag mäktar inte med en alltför restriktiv diet just nu i livet utan tycker den är tillräckligt utmanade utan gluten, mjölkprodukter och ägg … Jag har inte långsam mage utan tvärtom…
    Wow för information om McDonalds för ibland hamnar man där även om vi försöker låta det bli så sällan som möjligt.

    Jag försöker äta en så balanserad kost som möjligt och jag lagar i stort sett allt från grunden – ytterst sällan det blir halvfabrikat – då jag vill lära barnen äta ordentligt från star i livet. Tack också för informationen om gelatinämnen.

    Min utmaning förutom det jag skrev ovan är frukost och mellanmål… Jag är alltid hungrig och jag behöver äta ganska ofta. Min kropp funkar så. Jag kan inte vräka i mig jättemycket mat 3 gånger om dagen och sen stå på det. Jag måste istället äta mindre och oftare. Det är dock mellan de större målen det är svårt att veta vad jag ska äta. Förr åt jag liksom en macka…eller lite yoghurt…

    Återigen tusentack för ditt svar!!

    • Hej igen. Jag brukar äta torkad frukt eller något snacks (med rätt fett – inte helt vanligt) till mellanmål. Men jag äter ju sällan det. Jag förstår också om man har motsatsen till hård mage, att man inte börjar äta en massa torkade fikon och plommon ^_^

      Om du känner att du behöver äta ofta, så ska du göra det. Det kan ändra sig längre fram, men man bör inte gå och känna sig hungrig.

      Något som jag har lärt mig, och börjar misstänka är orsak till många av specifika problem som t.ex. de du testat, är sänkt ämnesomsättning. På olika sätt sänker vi den. Ibland genom att banta (även ätstörningar som i mycket hög grad leder till sådana kvarvarande problem), jojobanta, ständigt ha dagar när man hoppar över måltider. Stress sänker också, och det har vi ju gott om, plus att många stressar över vad de äter (inte särskilt bra). En del påstår att linolsyra som finns i de vegetabiliska fetterna också sänker. Det finns djurförsök som visar detta, när det gäller djur som går i ide (de blir hjälpta av linolsyra, men kan inte gå i dvala om de får kokosfett i stället – går att googla och hitta sådana studier).

      Att så många har låg kroppstemperatur idag, antyder också att det verkligen är ett problem.

      Låg ämnesomsättning ger en långsam mage och som då blir grogrund för allt möjligt i överkänslighets- och intoleransväg. Reflux, candidaöverväxt, SIBO, IBS, inflammationer, diarré eller förstoppning, överflöd av bakterietoxiner o.s.v.

      Jag tycker sällan att folk blir av med sådant vad de än gör, och lyckas de någorlunda, så är de bundna till en strikt diet som kan orsaka andra problem i längden.

      Och jag tror ju inte heller på att man ska äta extrema dieter. Men man kan kolla fetterna, sluta använda oljor som solros, majs, raps o.s.v. Förutom linolsyran, så oxiderar de lätt, även i kroppen.

      Ett sätt för att få igång kroppen, är att se till att äta tillräckligt mycket energi. Ibland kanske man går upp lite i vikt, men det kan vara värt ett försökt. Jag håller själv på så, och har blivit av med många problem under första året, trots att jag äter det mesta som många dieter förbjuder.

      Det var inga specifika råd jag hade att komma med, men det är inte lätt att veta exakt vad som kan vara problemet. Just sänkt ämnesomsättning p.g.a. bantande, felaktiga fetter, stress och restriktiva dieter, kan ju vara värt att testa att motverka. Det går att göra även om man inte äter gluten eller laktos. Bara se till att man aldrig går hungrig.

      Kolla gärna tempen. Som allra lägsta gräns, 36,7 i rumpan. Gärna lite högre. Ligger man på 36,5 eller under, så kan man räkna med att man troligen har sänkt ämnesomsättning. Ofta har man låg puls också (den ska gärna vara 70-80, inte 50-60) men ibland kan kroppen kompensera och ha hög puls.

  3. Hej! Tack för en fin blogg! Jag har alltid haft problem med min mage (spänd, uppblåst, gaser etc etc) men liksom bara ”levt på” pga okunskap från alla håll. Jag har också alltid haft mer eller mindre acne. De senaste åren har jag allt mer insett att kosten spelar roll men känner mig så frustrerad och blir helt matt då jag inte vet i vilken ända jag ska börja.. Jag lever i en småbarnsfamilj så jag känner att ork och tid inte finns just nu för en renodlad gaps- eller dylikt. Vad har du för råd och tankar att börja? Jag har gjort blodtest som visar på överkänslighet på gluten, mjölk och ägg. Så dessa äter jag minimalt. Jag reagerar t.ex. starkt efter att fått i mig potatismos från restaurang (förmodligen pga de har i ägg och grädde…). Jag känner mest var ska jag börja? Tack för du tog dig tid att läsa dessa rader och kanske t.o.m. svarar. Med vänlig hälsning, Anna

    • Hej! Har du alltså visat positivt på celiakitest från vården? I så fall ska man nog undvika gluten helt. Och det kan räcka för att ta bort alla problem om man har tur. Jag vet inte hur stora problem du har med mjölk och ägg, och om det är kasein eller laktos du reagerar mot gällande mjölken. Men har man tillräckligt stora problem, måste man nog utesluta livsmedlen helt.

      Ofta har man som vuxen blivit obalanserad också. Mina enklaste råd för den som vill få mesta effekt till minsta ansträngning, är:
      – köp inte halv- och helfabrikat som regel. När du köper, kontrollera att det ändå är bra råvaror och inte massa vegetabiliska fetter eller margariner.
      – Laga mat från grunden själv, välj inte flerstegs och komplicerade som gör att du tröttnar.
      – Ta bort de mesta vegetabiliska fetter, särskilt raffinerade, men även kallpressade. Använd smör, grädde (för den som klarar laktos o.s.v.), kokosfett, makadamiaolja (dyrt men nyttigt och gott) och ibland olivolja där det passar. Se upp med grisfett och fågelfett som innehåller mycket linolsyra. Magert kött från samma djur är ok.
      – Välj gärna köttfärs eller köttbitar som kräver lång tillagning så att man får med gelatinämnen. Alternativ är att skaffa gelatinpulver och inta som tillskott. Färsen är enklast. Snabb att laga och nedmalt allt möjligt med gelatinämnen i den. Undvik alltså att äta för mycket rent muskelkött (som kan vara en av anledningarna till rött kött-varningarna).

      Fettsyror och aminosyror har en balans som är viktigare än många inser. Det är därför det kan gå snett om man äter vegetariskt, enbart muskelkött, produkter med industrifetter (margarin och vegetabiliska fetter). Dessa obalanser leder ofta till inflammationsprocesser eller till att hormonerna hamnar i obalans.

      Gör gärna ett jättejobb först, genom att kartlägga vilka produkter som är ok eller inte. Man kan behöva läsa sig fram till vilket minimalt fåtal av köpekakor som faktiskt är helt ok och bakade med smör. Men sedan tar man ju dem bara. Samma om man hittar något speciellt halvfabrikat eller bröd som är bättre än andra. Eller snabbmat (vi väljer alltid McDonalds, och då glass/milk shake och de billigaste hamburgarna – resten har massa fulfetter men dessa har inte det).

      Balansera aminosyror (välja färs, långkokkött eller gelatinpulver), fettsyror (bort med vegetabiliska fetter utom undantagen nämnda ovan, och margariner) och att tänka på att inte äta sönderprocessade produkter som saknar mikronäring (typ att även om jag inte längre är särskild rädd för vitt socker, så skulle det utgöra ett hot om mitt intag av kolhydrater kom från produkter utan mineraler, när torkad frukt, melass i stället för socker m.m. ger så mycket mer än bara kolhydrater). Dessa tre saker är det viktigaste.

      Tillräckligt med salt (snåla inte), inte dricka för mycket om man inte är tiptop på att balansera, så att man inte skljer ut elektrolyter, och tillräckligt med kcal så att kroppen inte reagerar som på svält, är också bra. Detta enbart, kan vända på om man har sänkt ämnesomsättning (långsam mage som då får massa problem, svårt att gå ned i vikt, svårt med ork, problem med håret [tappar eller märklig struktur] m.m.).

      Men var uppmärksam på de intoleranser du skrev om. Om det är konstaterade från vanliga vården, så be om en ny tid och diskutera hur allvarligt det är. Om vården konstaterar celiaki (glutenintolerans) så är det ofta tillräckligt allvarligt för att man ska utesluta 100 %. Och de är skyldiga att hjälpa dig att få veta hur du ska göra och hur noga du ska vara med det andra. De har även erfarenheter från andra om hur vanligt det är att man tål ost o.s.v. när man är mejerikänslig.

Kommentera: