Nyttig efterrätt – chokladpudding

Vem älskar inte chokladpudding? Mina barn gör det i alla fall, och jag älskar att kunna ge dem goda saker utan att det är onyttigt. Denna chokladpudding är alltigenom nyttig.

2014-03-06 12.02.22-1

Denna chokladpudding innehåller banan, avokado, äggula, gelatin och kakao. Lite salt för att få lite djup om man vill. Snabb och lätt. man behöver gärna en termometer för att se till att man värmer till över 37 men under 40 grader. Man KAN gå lite på känn där, man ser när det smälter, och får värma på sakta och vara snabb.

Eftersom bananer och avokados ofta har en massa olika storlekar, så kan man tänka ”1 del avokado till 2 delar banan” eller något mindre av avokado. Bananen bör vara rejält mogen om man vill ha mycket sötma, och mindre mogen om man vill ha mindre sötma.

2014-03-06 12.01.00

Ingredienser för 2 portioner:

  • 2 bananer
  • 1 avokado
  • 2 äggulor
  • 1,5-3 msk.
  • Lite vaniljpulver efter smak, t.ex. en nypa eller 1-2 krm. Mer om du tar vanillinsocker.
  • Liten nypa salt för att få djupare smak.
  • 1 tsk gelatinpulver per 100 gram av färdig smet (ca 1 dl smet = 100 gram). Testa er fram, det kan bli bättre eller passa er bättre med kanske dubbla eller halva mängden. Beror också lite på hur blöt smeten är, vilket varierar.

2014-03-06 12.00.21

Gör så här:

  1. Mixa banan och avokado så det blir en riktigt fin puré utan klumpar.
  2. Ha i resten, UTOM gelatinet, och mixa med. Var lite försiktig så det inte far kakaopustar överallt, så rör gärna ned det innan du sätter på mixern/minimatberedaren på högsta fart!
  3. Rör i gelatinet (Köp det här, och är det första gången du handlar, så får du 5-10 dollars rabatt om du anger min kod GEB637).
  4. Sätt i din termometer och ställ på låg värme på spisen. Rör om hela tiden, och se hur det börjar smälta vid 37 grader. När det smält och är mellan 37 och 40 grader, ta genast av från plattan.
  5. Placera smeten i serveringsskålar/koppar och ställ i kylen som med vanligt pulverpudding.
  6. Servera gärna med kokosgrädde eller fermenterad grädde. Äter du vanlig vispgrädde, så kan du ju ta det. Jag tar grädde som fått smaka på min kefirgryn och liknar en mild creme fraiche. Går också bra med bär, frukt eller sylt.

Om det skulle råka bli över 40 grader, så har ingen katastrof skett. Det enda som kan hända är att raw-kvaliteten blir lägre (om ni är noga med det).

2014-03-06 12.02.04

Jahapp

[Edit 2 ett par år senare, för upplysnings skull: Jag tror inte alls på GAPS, Paleo, WAPF m.m. längre. Eller tror och tror, det finns absolut inget som talar för dieterna. Självklart är bra mat bra, men en rad dieter är omotiverat strikta och utesluter helt ofarliga saker. Jag anser att det är rent farligt samt ätstörningsdrivande att äta så strikt som många dieter påbjuder. Sluta sätta upp andra regler än att äta ordentlig mat, försök äta välbalanserat för att slippa onödiga sug, skippa inte måltider för länge och intressera er för andra intressen än vad kosten ska åstadkomma. Då slipper man matfixering och svårigheter att hålla ut med en bra och lagom kost.]

[Edit: för den oinvigde så måste jag väl berätta att det handlar om hur jag blev utesluten ur Facebook-gruppen GAPS Sverige, efter att ha varit ”jobbig och skrämt folk” då jag fick problem.]

Jag har grubblat under dagen, och första reaktionen i natt var inte så stor, jag är van att man kastar bort mig eller låter andra sociala spelregler gälla för mig. Sedan började PM hagla in, och jag började reagera, och känner mig nu rätt arg i stället.

Tänkte att jag publicerar lite av vad jag skrev på FB idag. Jag kommer inte att använda förkortningen GAPS mer i mina beskrivningar av min FB-sida och bloggen, och kommer att försöka att mer benämna dieten, eller typen av diet, som en slags skonkost av WAPF, med influenser av den gamla SCD (special carbohydrate diet). När jag dessutom funderar mer, så verkar det lite osigt att Trademarka ett syndrom, och tjäna storkovan på det.

Inte för att jag inte ”tror på” GAPS-dieten, utan för att dess största anhängare och hängivna följare, inte vill ifrågasätta, inte vill analysera, inte vill se faror, inte vill delge och upplysa om faror ”för att inte skrämmas”. Sådant är jag inte med på och vill absolut inte förknippas med.

Genom GAPS-legala terapier, har jag drabbats av både aplastisk anemi och effekter av för stor mängd vitlök. Kanske för att jag överdrivit eftersom vi alla (ok, de flesta av oss i Sverige) inte har en terapeut att vända oss till eller för att jag antingen inte känt symptomen komma smygande, eller helt enkelt inte haft några. Några enkla svar finns inte.

Har googlat och hittat fler som råkat ut för saker:
– Svår förstoppning. Flera fall som inte blev bra förrän de återgick eller övergick till WAPF (började äta stärkelse). Någon av dem hade inga problem alls innan.
– Hjärtattack p.g.a. utdrivande örter och lavemang (kaliumbrist).
– Troligt rT3-tillstånd, d.v.s. hypothyreosliknande tillstånd som man kan hamna i om man inte klarar övergång till lågkolhydratkost. Kännetecknat av trötthet och håravfall.
– Tarmproblem som LÖSTES när personen lämnade GAPS och övergick till WAPF.
– Person som blev påhejad att symptom var detox, men som blev helt frisk efter att svår B12-brist upptäcktes.
– Missad cancer där symptomen kallades detox/die off.
– Otaliga historier där folk precis som jag, mått väldigt bra i början, men sedan fått problem igen och blivit tröttare. Dessa har börjat må bättre när de lagt till något som kanske inte tillhör dieten, eller när de övergått till WAPF/Paleo (visar hur viktigt det är att anpassa väl, och att vara beredd att tipsa och hjälpa om sådant utanför dieten, som kan hjälpa).

Googla på lämpliga sökord så hittar ni massor.

Jag kommer inte acceptera att sådana här historier inte pratas om och att motsägelsefull info i FAQ, bok, på föreläsningar av Dr. N. inte diskuteras, utan man menar att inget alls är förvirrande. Själv anser jag det skada dieten och ge den dåligt rykte om vi inte vågar diskutera eller vill vara med och utveckla eller till fullo förstå varför den fungerar som den gör hos olika personer. På så sätt kan man få ut maximalt av den för varje enskild person, och inse när man ska plocka in annat eller överge för andra konstellationer av föda och terapier.

När jag diskuterat dylikt, samt mycket om mitt eget tillstånd (behövde stöd minst sagt, blev jätterädd när jag fick aplastisk anemi) fick jag tillsägelser via PM i Facebook-gruppen för GAPS på svenska – jag skrämde bort folk om jag pratade om negativa resultat efter för mig felaktigt handhavande av diet eller terapier. Jag skrev mindre ett tag, men började skriva mer igen. Så i natt blev jag utkastad.

Själv hoppas jag verkligen att om jag driver en grupp, så stöttar jag om en medlem råkar ut för liknande, särskilt när det handlar om ämnet för gruppen. Man måste inte lägga sin dränerade energi på det, det är inte allt eller inget som gäller. Det räcker att bekräfta och visa det stöd man kan – och kanske ta sig en funderare på hur man undviker liknande tillstånd för andra.

Jag har sett att idag har min blogg slagit rekord i antal besökare, och nästan alla har besökt startsidan, vilken sällan händer. Så jag förstår att ni väntat er något inlägg i saken.

Detta har jag skrivit på FB idag:

Jahapp, då har man blivit utkastad ur en FB-grupp. Första gången det händer eller jag ens får en varning, över huvud taget under mina 13 år på forum m.m.

Anledningen: Man får inte kritisera, analysera för mycket, eller berätta om problem med ämnet (en diet) i gruppen för då skrämmer man bort nya och är jobbig.

Under veckan har jag allvarligt funderat på det här, och inser att grunden/basen i denna diet är god, men att kritik, när det inte funkar (och blir allvarliga problem som jag fick) eller att stöta med andra vinklingar på mat, inte tillåts, är under all kritik.

Blir inte bättre av att syndromet dieten ska hjälpa mot, är Trademarkat och inte får användas utan tillstånd. Har man hört något liknande förut?

Själv fick jag höra om att lita på GAPS och det handlade om detox (och såklart vettiga råd om att ta det lugnare med sådant, men inget om att vilja diskutera saken eller låta nya få känna till hur man INTE ska göra), medan min läkare i stället sade aplastisk anemi, störd reaktionsförmåga, och skickade mig på benmärgsutredning. Proverna visar stadig förbättring sedan jag slutade med två av GAPS-dietens rekommenderade terapier (som inte tillhör bas/grund-GAPS ska tilläggas). Det är fullt möjligt att det var för kraftig detox (höll även läkaren med om), men kan det bli så farligt, bör man kanske ha en ansvarsfull behandlare vid sin sida (har tyvärr läst om många fall där även sådana bara hejat på när det gått snett, och sagt saker som ”håll ut, det är detox”. Har tyvärr även läst om en som p.g.a. lavemang och utrensande örter fick så kraftig kaliumbrist att hon fick hjärtattack – googla lätt fram det). Jag är väl inte den enda som inte läser av sina reaktioner perfekt får jag anta.

Jag kommer fortsätta äta som jag gör, men inte kalla det för det trademarkade namnet, och jag fortsätter att INTE INRUTA MIG till begränsningar eller metoder när de visar sig inte vara bra. På grund av vad jag fann för information under mitt googlande inatt, kommer jag dessutom att införa de snällaste stärkelserna redan nu, då min utveckling liknar som mått bra att göra så rätt tidigt.

Som sagt, grunden i dieten som läkekost är bra, men bristen på att analysera och fundera över den, är INTE bra. Kör aldrig något utan att tänka själva.

Får man inte kritisera och analysera faror med dieter och dess terapier för att inte ”skrämma nya” och ”ta över”, så är det lika bra att jag inte tillhör en grupp som promotar sådant. Jag är för upplysning så att misstag inte sker.

Ja, jag förstår att somliga kan tycka att det är en felaktig bild av vad som hände, men detta är min sida av saken, och jag vet ju att ganska många läser in så mycket mellan raderna att det knappt spelar någon roll vad man skriver ändå.

Tack till alla er som visat mig att ni inte tycker detta utkastande är ok.

P.S. Jag vill än en gång betona att jag visst tror på denna typ av diet. Men att man behöver diskutera mer, vara medveten om de faror som finns här, som med alla dieter, samt vara beredd att diskutera anpassningar mer. Det måste på något sätt ingå i dieten att erkänna och diskutera lösningar hämtade från andra håll när denna diet inte räcker. Och farorna. Samt helst inte tysta de som dieten inte fungerar fullt ut på.

I början då jag var med i denna FB-grupp fanns inte dessa problem. Man pratade om andra terapier och dieter. Tyvärr ändrades det under sommaren, kanske för att det var obekvämt att jag pratade om att jag fått ett allvarligt tillstånd genom metoder som promotas av dieten, rätt eller fel utförda, men tillhörande dieten.

Färskost

Färskost kan man göra på lite olika sätt och faktiskt genom olika metoder. Gemensamt, har jag förstått det som, är att det är rätt mycket vätska kvar i den, samt att den inte är särskilt hållbar jämfört med en pressad hårdost (som också kan göras på olika sätt, inte bara skära med löpe) som kan lagras i åratal.

Ett sätt, är att göra keso, ricotta, paneer eller äggost. Alla dessa görs genom att man värmer mjölk eller gräddmjölk med något surt som ättika, fil, yoghurt tills det skär. En konst för att det inte ska bli för kraftigt. Äggosten har även ägg i sig.

Nog om sådan färskost! Nu handlar det om den enklaste!

Du behöver:

  • Färdig hemgjord kefir eller yoghurt, med valfri fetthalt.
  • Melittafilter eller motsvarande (inklusive lös tratt, köp en gammal i porslin, från en loppis).
  • Salt, peppar och önskade kryddor.
  • Några timmar, gärna ett halvt till ett dygn om du vill ha fast färskost.
  • Behållare för osten, gärna en gammal glasburk med lock, finns gamla låga sådana som motsvarar dagens påläggsburkar. Dessa är idealiska.
  • En plan för vasslan du får! Super som starter för fermenteringar av alla slag, men kommer att rätt snabbt förlora sin kraft.

Gör så här:

  1. Montera tratt och filter på en stor mugg som räcker för all vassla som rinner ut.
  2. Fyll filtret med så mycket kefir/yoghurt du vill.
  3. Vänta upp till ett dygn.
  4. Smaksätt och förpacka i din glasburk.

En del blandar nu denna produkt (kvarg, typ kesella) med syrad grädde, creme fraiche. Det gör man som man vill. Alltså, vill man ha fetare än kesella/kvarg som görs på filtrerad kefir/yoghurt från standardmjölkfetthalt, så kan man: addera syrad grädde efter filtreringen, addera den till kefiren/yoghurten och röra om innan filtreringen, eller göra hela kefiren/yoghurten fetare från början, genom att syra gräddmjölk av valfri fetthalt.

Att röra i fermenterad grädde efter filtrering, ger troligen en lösare och smidigare färskost. Har inte prövat själv, men det säger sig lite självt att det blir så när man tillför något med sin vassla kvar.

Smaksätt försiktigt! Ofta löser smakerna ut sig efter ett tag, så det som smakar bra när man rör i, blir för starkt efter några timmar. Rädda sådant genom att tillföra mer, helt okryddad färskost.

Ta helst med vitlök i smaksättningen! Den ger en signifikant ökad hållbarhet, mer än dubblar den.

Använd örtkryddor som mynta (gott ihop med lite urkramat gurkriv), basilika, oregano, dill (ihop med GAPS-ok senap är gott), tomatpure ihop med cayenne eller paprikapulver och oregano, timjan… Ja, ta efter tycke och smak. Glöm inte salt, och peppar om du inte har starkt som cayenne i.

Jag har sett recept på hur mycket kryddor man ska ta, men det blir alltid otroligt starkt när jag testat, oätbart, så dem litar jag inte på. Och nu har jag inga mått att ge heller eftersom jag smakar av på känn varje gång. Och det tycker jag ni ska göra också. Ta hellre för lite tills ni lärt er, så slipper ni de obehagliga överraskningar av för starkt smaksatt färskost som jag genomlidit 😀

Tyvärr har jag ingen bild att bjuda på, men ville ändå dela med mig av receptet.

Kefir, tibetansk svamp (för mjölk)

Då ska jag försöka mig på att få ihop info om kefir! Jag har haft egna gryn i flera år, och det dricks och äts varje dag här hemma. Vi gör kefir för müsli, för att få vassla och färskost, för att göra en creme fraicheliknande produkt på grädde. Har även provat att lagra urkramad kvarg till lagrad ost. Sedan några år har jag också odlat så att man kan köpa kefirgryn från mig, och du hittar info om hur man beställer här.

Kefirgryn (vilka även kallas tibetansk svamp) ser ut som mjuk tvättsvampsliknande blomkål eller risgrynsgröt och består av ett flertal mikroorganismer i symbios. Oftast minst en jästsvamp och flera mjölksyrabakterier. Sammansättningen kan variera, och troligen kommer just dina gryn börja skilja sig från dem de kom ifrån, när de anpassar sig till din miljö. Grynen kan vara många och ganska små, eller stora så att man får dela på dem. Det kan variera över tid också så att de ändrar karaktär.

Grynen lever på laktos, och lämpar sig därför väl för att fermentera mjölk och grädde. Däremot sämre för produkter utan laktos, även om de flesta kulturer klarar att fermentera t.ex. sojamjölk emellanåt.

Välfermenterad kefir innehåller lite eller nästan ingen laktos.

Hur gör man då, och vad behövs?

2013-08-11 21.31.41

Redskap

  • Glasburkar, typ konserveringsglas på 1 liter eller mer.
  • Sil, plast eller rostfri. Rostfri sil eller väldigt tät i plast är bra om grynen är små så att de inte försvinner genom hålen.
  • Duk och gummiband att täcka öppningen med. Eller lägg på glaslocket utan gummipackning.
  • Sked.
  • Burkar eller kannor att ha kefiren i i kylen.

Ingredienser för en knapp liter kefir

  • 1-4 msk gryn (justera efter hur de uppför sig hos dig, har hört allt från 1 msk till 1,67 dl(!) gryn. Det senare har alltid varit på tok för mycket för mig, jag kör på 1-2 msk.
  • Eventuellt 0,5 dl av köpekefir. Behövs inte alltid, men gärna om grynen har en svacka, eller under de lite svåra högsommarmånaderna. Är också bra de första omgångarna efter att grynen fraktats.
  • Eventuellt 1,5-2 dl KRAV-grädde, eller hur mycket/lite du vill. Det får kefiren att dels bli godare och dels tjockare. Och fetare såklart, vilket är önskvärt många gånger.
  • Så mycket mjölk att burken på 1 liter blir full. Helst fullfet mjölk, då magrare varianter ger tunn kefir. Vanlig, gammaldags eller opastöriserad går bra.

Som ni ser, så finns inget fast recept. Man justerar efter önskemål. Vissa personer får gryn som gör tunnare kefir, och kanske vill ha mer grädde i, andra får riktigt tjock kefir av normal mjölk direkt.

2013-08-09 22.17.24

Låt nu burken med ingredienserna ovan stå med duk över, gärna mörkt, i ett dygn eller lite mer. Rör om 2-3 gånger. Blir den klar och spricker/skär sig innan ett dygn har gått, så har man haft för varmt eller för mycket gryn till en given mängd mjölk, och tvärtom om det tar längre tid än ca 1,5 dygn. Tycker du att du får jättebra kefir men att det inte riktigt följer tider och temp jag anger, så är det såklart ok! Kefirgryn är anpassningsbara och kan bete sig mycket olika under olika förutsättningar.

Nedan ser ni hur min kefir ser ut när jag anser den vara klar. Så ska den se ut när 1-1,5 dygn gått.

Färdig kefir

Rör om i burken, och sila kefiren genom en sil så du fångar upp grynen. Rör om medan du silar så att du får silat bort så mycket kefir som möjligt. Sedan tar du grynen och gör om det hela. Kefiren ställer du i kylen och dricker av. Den håller rätt länge.

Om man vill kan man låta kefiren stå framme i sina kannor i rumstemperatur något dygn, för att ”andrafermentera”. Då mognar kefiren ytterligare, och lite mer av laktosen fermenteras. Den kan även stå i kylen några dygn.

Kefir-creme fraiche

Samma tillvägagångssätt som ovan fast med grädde. Men du tar vanligtvis mindre av allt. Dela i jämna proportioner. Vill du ha en halv liter, ta 1 msk gryn. Vill du ha på en 3 dl-grädde, ta lite mer än ½ msk gryn. Även här kan du tillsätta lite starthjälp, men ta inte för mycket om det är vanlig kefir, då kan det bli för tunn slutprodukt.

Tips och saker att tänka på

  • Byt helst inte mjölksort tvärt! Särskilt inte från standardmjölk till ohomogeniserat eller opastöriserat. Tvärtom mot vad man kan tro, så verkar dessa sorter vara lite jobbigare i början, kanske för att de inte bearbetats sönder till något ”lättuggat”. Jag fick ta det varligt när jag gick från standard till KRAV, från KRAV till Gammaldags KRAV (ohomogeniserad) och sedan till opastöriserad KRAV-mjölk, köpt direkt från mjölkbonde. Tre veckor tog det innan kefiren började bli sig lik igen. Att byta mjölk åt andra hållet brukar inte vara några större problem. Troligen ligger det svåra i att hantera fettklumpar i ohomogeniserat samt bakteriefloran i opastöriserat.
  • Om det är för hett på sommaren, kan kefiren jobba för hårt. Då är det lätt att man minskar på grynen. Ibland så mycket att annat kan ta över lite, och kefiren smakar underligt, i bästa fall som fil, i sämsta rent äckligt. Försök ställa den svalare, eller: låt den jobba halva eller hela tiden i kylskåpet. Kolla gärna var det är som minst kallt.
  • Ska man skölja grynen? Nej, helst inte. De trivs bäst i sin mjölk. Om de fått klumpigt fett på sig, eller stått för länge så de börjar svälta eller kefiren börjar surna på fel sätt, då kan man skölja. Helst i mjölk, men jag sköljer i vatten (inte för varmt, gärna vanlig rumstemperatur!). Läs mer på Dom’s place.
  • Om grynen verkar må dåligt, gör otrevlig kefir (ofta sådant som kan hända under högsommaren): låt den bo i köpekefir ett tag. Byt köpekefiren som du gör med mjölk. Antingen får de bo helt i kefir, eller i lindriga fall att man tillsätter en rejäl slurk köpekefir när man låter grynen jobba.
  • Bästa temperaturen för mina gryn, är 16-18 grader. Andra kan kanske ha lite lägre eller högre idealtemperatur. Gurun Dom (Dom’s place) skriver 20-22 (ibland skriver han 24) grader, vilket inte passar mina gryn.
  • Dina gryn växer, vad gör man då? Du kan göra mer kefir! Eller, ge bort eller ät upp grynen.
  • Hur var det med metall nu då? Ja, enligt Dom, så härrör metallvarningarna från förr. Kefir är lite sura, och reagerar med reaktiva metaller. Sådana var det enda man hade förr. Rostfritt är inte reaktivt alls, och går därför bra. Läs mer på Dom’s place om metall och kefir.

Hur reser man bort eller tar en paus?

  • Handlar det om några dagar, en helg upp till en vecka, så kan de bo i ett kärl i kylskåpet. Fyll upp med mjölk eller köpekefir och låt stå längst upp i kylen. Är du borta en helg, behövs inte jättemycket mjölk, men är du borta en vecka, ta lika stor andel som när du gör kefir som vanligt.
  • Handlar det om längre tid (du kan även ha reservgryn så här), så finns olika alternativ:
    • Frysa: Skölj grynen och låt dem torka en stund (gärna klappa dem med våtstarkt papper eller ren handduk). Frys in ihop med torrmjölk. Torrmjölken skyddar dem mot bl.a. frysbränna. Håller sig 2-3 månader (oftast längre, men man vill kanske inte chansa). Väck dem igen genom att tina, skölja i rumsvarmt vatten och sedan starta en kefir som vanligt.
    • Frysa in som ovan, fast utan att skölja och torka, bara frysa in som det är. Jag läste först att det inte skulle funka, men sedan har folk gjort så och lyckats ändå. Det är ju ett enkelt sätt. Man får testa vad som funkar bäst för en själv.
    • Torka: Skölj och låt torka tills de torkat ihop helt (tar 1-2 dagar). Lägg dem i en påse med torrmjölk i en mängd så de kan vältra sig helt i den. Sägs hålla i 1-2 år. Väck dem igen genom placera dem i mjölk tills de återfått sin storlek. Byt mjölken varje dag! Starta en kefir som vanligt. Släng den mjölk eller kefir du silar ut, om den inte luktar ok. Det kan ta några omgångar innan de fungerar optimalt igen. Man ska också kunna låta grynen återfå sin storlek i rumsvarmt vatten, och sedan börja med mjölk igen.

Få tag på gryn

Jag säljer kefirgryn, som skickas på posten. Priset är 100 kr inkl. frakt. Information om hur man beställer hittar ni på: Kefir till salu.

Länk

  • Kefir – svensk ej aktiv blogg med några inlägg om hur man sköter sin kefir, gör surdeg på kefir, surkål på kefirvassla o.s.v.