Glasburk som passar kombuchafermentering

För att kunna odla fram fler SCOBYs, var jag tvungen att skaffa fler burkar. Att hitta gamla konserveringsglad i högre smala modeller är inte alltid helt lätt, men så kom jag på att IKEA har ju en bra hög smal med bygellock.

Eftersom jag säljer SCOBYs så vill jag inte ha för vid burk, utan få SCOBYs som är lagom stora och passar alla samt är enkla att frakta.

Burken heter ”Korken” och finns i flera modeller. Jag har tidigare köpt enliters för att göra surkål i, och det finns en stor vid på 1,8 liter att syra i om man vill.

Gör man kombucha bara till sig själv, kanske man vill ha ett jättekärl och köra en kontinuerlig som aldrig byts och töms. Men det passar inte om man vill få fram så många SCOBYs som möjligt, gärna med lämplig storlek.

Burken på bilden kostar 29 kr, helt ok tyckte jag. Klicka på bilden så kommer ni till IKEAs sida där den visas med info.

Detta eviga vattendrickande (och saltundvikande)

Har ni problem med svullnader, med ständigt nattkissande, med låg temperatur, med stress och låg ämnesomsättning? Då kan detta inlägg vara av intresse. Sist står tips om vad man kan läsa för att lära mer om detta.

Att salt är farligt och ska undvikas har vi hört nästan hela livet.

Att man ska dricka mycket, mer än man vill, har man också hört. Man får tips om hur man får i sig mer vatten, och hur man har med sig vatten överallt. Man ska dricka tills urinen är helt utspädd helst. Sägs det.

Vad händer då?

Att inta mer vätska än vi behöver, gör att vi måste utsöndra det. Såklart. Med urinen följer salter, särskilt natrium. Är man inte på topp och kan balansera detta, utan kanske utbränd, deprimerad, har metabola problem /hypothyreos och undervarianter) så klarar man inte det så bra. Man kan skapa en natriumbrist och allmän elektrolytobalans. När natrium blir lågt, får vi symptom på hyponatremi, t.ex. svullnad, men också irritation, yrsel, lättare förvirringskänsla. Nu får vi ju inte de akuta och dödliga symptomen om vi inte dricker så mycket att vi blir s.k. vattenförgiftade, utan det handlar mer om kroniska problem av lättare art. Dock tillräckligt svåra för att skapa stora problem. Akut renodlad hyponatremi är livshotande och man kommer inte gå runt med det, utan själv förstå att det är dags att ringa akuten/ambulans. Det svåra tillståndet har mycket lägre värden i blod än vi har. Vi kan ligga runt nedre referens, och vissa hamnar inte utanför ref.

På grund av tvåvägsfunktionen a ger b, och b ger a (som går igen i mycket), kommer det ökade intaget ge stress och starta en ond cirkel. Stress ger nämligen ofta ett behov av att kissa (samma funktion som när en person som chockas kissar ned sig, fast inte samma nivå), och skapar vi en situation där vi är oftare kissnödiga än normalt, blir vi stressade och kissar mer. Stressen ger även låg temperatur som på samma tvåvägssätt driver på hypometabola tillstånd. Stress i sig startar ofta problemen, som vi sedan håller vid liv genom diverse underliga kostråd, som: drick flera liter extra vatten per dag, eller, blir du törstig så har du druckit för lite. Nej, inga andra djur dricker om de inte är törstiga. Även användande av laxermedel eller lavemang, drar ut elektrolyter och skapar obalanser, vilket kan starta samma onda cirkel.

Den som dricker mycket, ofta i kombination med för lite natrium i intag eller i kroppen, har ofta nedanstående problem:
– kissar ofta och genomskinligt. Ibland så ofta att man får ont av allt torkande.
– sover inte hela natten igenom utan att vakna och kissa.
– kan vakna under natten, vara kallsvettig, ha svårt att somna om (adrenalinsystemet har en topp någonstans 1-3 på natten).
– känner sig ständigt uttorkad och törstig.
– kan vara svullen och tro att den behöver mindre salt.
– förstoppning eller diarré.

I Matt Stones böcker (Matt är mycket intresserad av detta, och tycker att salt är så viktigt att det nästan borde vara sin egen näringsgrupp) står att man faktiskt kan mäta temperatur en stund efter mat- och dryckintag och märka rätt tydliga skillnader om man dricker mer och intar lite salt, eller tvärtom.

Jag har testat att vid sängdags inta 0,5 tsk salt med 1 tsk socker. Och då sovit bättre. Framför allt kissar jag ALDRIG på natten mer, förutom då jag är extra stressad.

Jag kan också märka att så fort jag blir tömd på energi (jag har fortfarande kvar det sista: mycket lågt cortisol), så blir jag kall och trött, och kissnödig. När man vet om det här, så märks det väldigt tydligt och man slutar att förvånat undra varför man är frusen eller springer på toa plötsligt. Tar jag salt + socker då, så försvinner problemen. Samma salt + socker använder jag om jag råkat gå ut och gå precis innan jag ”tar slut”. Grejen är att kombinera. Utan salt, får man bara en sockerkick vid en s.k. blodsockerkänning, som det här ofta känns som när det händer akut. Naturligtvis lever man inte på detta, utan det är en akutåtgärd eller kan användas inför sänggående. Saltet får bäst effekt ihop med lite snabba kolhydrater, och optimalt sett så borde man ha lite fett och protein också. Ta en salt ostbit funkar därför liknande.

Jag har alltså slutat att dricka förutom då jag är törstig. Nu dricker jag en smoothie på morgonen (näringstät, och med salt i, för att undvika utspädning i kroppen), några koppar kaffe samt 2 portioner kefir per dag. jag sköljer även ned ett par tillskott med vatten. Så jag dricker nästan inget mer. Ibland blir jag törstig, och då dricker jag såklart. Till maten tar jag inget vatten alls, om jag inte blir törstig. Något att tänka på om man under lång tid går på GAPS i stadierna där man äter nästan bara buljong.

Mer natrium kan även lösa förstoppningsproblematik för många, men för andra krävs även kalium. Det beror lite på hur obalanserna ser ut.

Hur uppnår man balansen?

För att balansera sig fram:
– Öka saltintaget! Du har ca 0,9 % salt i dina kroppsvätskor, så ha minst denna salthalt i vätskor och mat. 1 % brukar innebär att det inte smakar vattnigt och inte salt. Därför att vi har samma halt. Ha gärna lite mer i början och vid känningar av kyla, stress eller kissnödighet.
– Målet är att kissa var fjäre timma under vaken tid, och inget på natten, samt inga uppvaknanden. Regulera genom saltintag.
– Urinen ska vara ”pissgul”. Färgen kallas så för att urin ska se ut så. Den ska lukta urin och se ut som urin. Den ska INTE vara genomskinlig och mer verka som vatten. Men man ska inte heller ha mörkgul starkt luktande urin. Då kan man dricka lite mer eller minska lite på saltet, vilket man nu verkar ha dragit för långt. (Man ska INTE fylla kapslar med salt och svälja massor, utan smaklighet kan styra, samt enstaka ”snabbt skölja ned någon halv tsk”.)
– Det bästa är att kombinera saltet med lite snabba kolhydrater som ex torkad frukt eller lite socker, särskilt när man hävder ett tillstånd som sömnlöshet, frekvent urinerande, stress, kalla händer och fötter. Jag tror att fett och protein är bra att ha till också, så gärna ost eller smarta snacks (d.v.s. med ett bra fett, inte solrosolja/rapsolja, utan eko palmolja, hicg oleic sunflower oil [=low linoleic], kokosfett o.s.v.. Är det inte akut, så följer saltet mer normalt med vanliga maten och man behöver inte tänka så mycket på denna punkt.

Matt Stone skriver om hur han märker att han blir nästan för varm om han äter för mycket salt. Då är det som sagt bara att tänka att man kommit rätt långt på väg, samt ta sig ett glas vatten och vara lite mer avslappnad med saltet (den som bara saltar efter behag kommer sällan råka ut för det där).
Hur är det med farligheten då?

Ja, all forskning som jag har sett (inte diverse tolkningar i flera steg), visar att salt kan vara farligt när man redan är hjärtsjuk. Inte att salt orsakar hjärtsjukdom. Låter det konstigt? Se på det som en person som brutit ett ben. Att gå ut och gå är ingen bra idé för personen. Men vi avråds inte i allmänhet från att promenera, med motiveringen att det skulle orsaka benbrott. Var kritisk till hur forskning förs ut och fram. Ibland har dessa tolkningar ett annat syfte än vårt bästa (syftet kan vara pengar, få stöd för egna teorier eller liknande).

Observera att jag råder inte någon som har farligt högt blodtryck och kanske går på mediciner, att börja salta massor. Oavsett vad jag tror om sjukdomar, så bör man inte testa vad som helst ihop med medicinering och tillstånd som man inte har full kontroll över än. Tala alltid med er läkare om ni har sådana problem.

När man börjar äta mer salt, om man haft riktigt lågt intag, kan det hända att man blir svullen först. Det brukar gå över efter några dagar. Sedan brukar man bli mindre svullen än innan, när vävnaderna kan fördela vätska som de ska. Tyvärr tror ofta folk att detta betyder att man ska undvika salt. Så trodde även jag. Jag fick extrema svullnader efter en räk- eller kräftfest. Det händer aldrig nu.

Man kan också ha obalans i fler elektrolyter, som magnesium, kalcium, kalium. Misstänker man det, exempelvis om man haft svårare ätstörning, så bör man låta testa sig om man tänker inta större mängder salt. Särskilt kalium kan vara förhöjt vid binjureutmattning (adrenal fatigue som man får efter åratal av stress) och för lågt om man haft bulimi eller behövt använda laxermedel. En som jag, vet då inte alls, och bör testa sig. Blod visar ofta inte så mycket eftersom det är så viktigt med balans i blodet att där syns det sist, men man brukar se om man ligger i övre eller undre halvan av referens. Ligger man som jag i undre halvan på kalium, så har man troligen inte överskott. Exakt hur man är obalanserad beror alltså på många saker: om man kräkts, laxerat, om man har en binjureutmattning som berör hela binjurebarken, eller bara cortisolsystemet, om man stressar mycket eller ej, om man medvetet uteslutit vanligt salt eller ej, och hur man druckit.

Att tillföra mer salt genom att salta till smaklighet, samt tillsätta ca 1 % i dryck, skadar dock inte i dessa fall (stycket ovan. De som har svår hjärtsjukdom eller konstaterade svåra , kanske livshotande obalanser som läkare kontrollerar och kanske behandlar, bör lyssna på läkaren tills de är stabila!), men kan hjälpa mycket.

Hur vet man om man får för mycket salt? Matt Stone skriver att man känner sig som en tung robot som rör sig sakta. Drick då vatten! Också att det är ofarligt och visar att det ska mycket till att få för mycket salt (om man inte gör idiotgrejen att fylla kapslar med salt och inta mängder). Jag har inte råkat ut för detta, och har intagit några tsk mer salt per dag utan annat än positiva effekter samt att jag ibland får en sund törst som jag följer.

Observera att om du redan äter mycket natriumsalt, så är inte detta inlägg till för att mana på att man ska salta så mycket man någonsin kan. Det är vanligt att man som hälsointresserad drar saker för långt och nästan följer olika råd fixerat. Mer salt för den som äter för lite, och INTE så mycket salt man någonsin kan få i sig. Inte heller de som behöver mer salt, är rekommenderade att få en ny fixering och proppa i sig så mycket salt de kan. Optimala nivåer är bäst, varken för lite eller för mycket. Målet är att man saltar och dricker efter behag, och att vara lite mer extrem i början, en övergångsperiod.

Om du vet med dig att du dricker en hel del, och kanske undviker salt, prova att salta lite mer. Du kanske upplever en enorm skillnad i stressnivå och välmående.

Matt Stone har skrivit om salt och vatten i nästan alla böcker, men mest i boken som heter Hypoglycemia. Som vanligt rekommenderar jag även boken Diet recovery (ej 2:an) för den som vill få så mycket M. Stone som möjligt i samma bok.

Sockerberoende? ”Nya” infallsvinklar.

För några år sedan och bakåt, hade jag svåra problem med kolhydrater. Särskilt snabba. Som godis, barkis och diverse billiga bakverk. Då för några år sedan, började jag intressera mig lite mer för hur man stävjer sådant missbruk. Jag kom in på lowcarb, LCHF – lågkolhydratkoster. Dessa började jag med. Sötsuget försvann, men det fungerade inte i längden, så som det faktiskt inte gör för alla, långt därifrån. Annars hade vi inte haft den stora massan som om och om igen misslyckas med sin lowcarbdiet.

Mina problem med lowcarb var:
– håravfall
– seg trötthet
– försämrade sköldkörtelvärden
– gradvis (över tid) stegrat kolhydratsug som bara gick att stå emot om man bara hade enbart lowcarbgrejer tillgängligt.

Detta gick inte över utan blev värre ju längre tiden gick. Jag provade som de flesta vet både GAPS och Paleo efter det, då i en lättare variant av lowcarb. Jag åt kolhydrater, men inte så mycket. En ligthvariant av LCHF, inom GAPS/Paleo. Problemet kvarstod.

Men så i somras hittade jag en bok av Matt Stone, läste, var skeptisk men blev mer och mer övertygad och har nu läst allt jag hittat av honom och andra i samma anda. Jag började då, i juni/juli sommaren 2014, att äta mer kolhydrater, och nästan vips var suget borta. Till skillnad från förr när jag åt svenssonkost, så höll jag mig nöjd på lite sött, ganska länge. Lika länge som på motsvarande mängd fett. Varför? Det låter ju inte klokt egentligen. Det fungerade ju inte innan jag började med dieter alls.

Med detta inlägg vill jag delge mina teorier och erfarenheter om hur man kan behandla socker missbruk, och hoppas att ni av detta kan få tips för att optimera er kost på vägen från matmissbruk eller dietproblem.

Faktorer som kan påverka sockerproblem positivt

1. Ät regelbundet, fasta inte, inget 5:2. Att inte falla i energi eller blodsocker gör att vi inte skapar ett sug efter just energi, och då ofta efter snabb energi eftersom kroppen vill återställa energibristen så fort den kan. Glöm inte mellanmål om det behövs. Under tillfrisknande är det extra viktigt, men som fullt frisk är det naturligt att kunna ha en fuskdag, hoppa över en måltid när man har shoppinglördag. Kanske funkar lite vad som helst för att hålla humöret uppe. Men inte som sjuk. Var noga, och plocka med lämpliga mellanmål. Kokossmör eller riven kokos och torkad frukt i form av bars och bollar är bra. Även gelatin kan bakas in.

2. Rätt sammansättning på måltiderna. I början kan kroppen riktigt skrika efter kolhydrater, och under en återställning från lowcarb, kan man må super på nästan överdrivet med kolhydrater. Det gjorde jag. Men inte nu längre, nu gäller nästa steg för mig, nämligen att varje mål, även mellanmålen ska innehålla alla tre makronutrienter. I lämplig balans. Grundbalansen kan vara 50 E-% kolhydrater och resten fördelat lika på fett och protein. Men, viktigt: anpassa efter hur NI mår. Vissa mår bra på lite mer fett och mindre kolhydrater, andra på ännu mer kolhydrater. Vissa kan behöva mer protein en period, eller tränar och vill då ha mer. Vissa behöver inte extraladda med kolhydrater i början, och ska då inte äta överdrivet av det, inte tvinga sig. Känn efter hur just du mår (går även att mäta puls, tryck, temp m.m. och upptäcka sämre avvikelser, men se upp för ”mätarfixeringar”).

Att äta av alla de energigivande näringsämnena (makronutrienterna) gör att kroppen blir tillfredställd och inte behöver starta ett sug efter det den saknar, alternativt enbart socker och snabba kolhydrater. Att man äter för lite fett och ändå blir sugen på socker, kan ha att göra med dels att kroppen känner att något saknas men socker ger snabbast energi, kanske ett samspel mellan kemin och inlärda saker. När man är helt balanserad och inte skulddriven, bör suget vara efter det man saknar. Själv känner jag numer fett- och proteinsug om jag råkar äta för mycket kolhydrater. Så kände jag aldrig förr.

För vissa kan mellanmålen vara enklare och bestå av t.ex. bara torkad frukt, men för många kan alla mål behöva vara balanserade, i alla fall tills man är helt återställd och så att säga är i sista fasen (fas 1 är lite av akutfas, man överdriver det man saknat, fas 2 är när man bygger och balanserar sig och sista fasen är när man är helt återställd, man kan tappa sina ”recoverykilo” och kan äta lite vad som helst, bara man håller sig till grundreglerna).

3. Skuld, förbud och kompenserande beteende. Om man tror att kolhydrater och socker är fel, kommer man självklart få dåligt samvete om man inte kunde stå emot en påse godis, torkad frukt, bröd eller vadhelst med mycket och snabba kolhydrater. Stress är känt att skapa sug, kroppen vill ha snabb energi. Skuld skapar stress. Förbud är också känt att bygga upp sug efter det man förbjuder sig att äta. Ett kompenserande beteende, där man hoppar över mellanmål, en hel måltid, eller utesluter kolhydrater helt en eller ett par måltider efter man ”syndat” drivs dels av skuld (= stress) men ger självklart också svängningar enligt punkt 1 och 2. Att glatt och nöjt äta torkad frukt till mellanmål, gjorde att det fungerade mycket bättre än när jag kände att det var fel men inte kunde stå emot.

Till denna punkt hör även skuld och stress över att ha ätit sådant som verkligen ÄR dåligt. Vill du inte motstå köpepizza för att det är livets godaste eller alltid äts på den roligaste sociala träffen – ät det, men inte jämt. Kör eventuellt några linolsyrakompenserande fiskoljekapslar och NJUUUT! Skuld med sin tillhörande stress, kommer göra den dåliga effekten så mycket sämre, men nöjd och glad skapar i stället en kropp som bättre tar hand om dåliga saker. Det viktiga är att följa den vanliga 80/20-regeln. Gör rätt 8 gånger av 10 (80 %) så blir det tillräckligt bra.

4. Undvik linolsyra, visst ska det vara med här också! Det sägs att linolsyra skapar överätande och sug. Det skulle innebära att man äter mer av skräpbakverk, Gorbys m.m. än om man hade gjort dem själv med bättre fetter. Nu skiljer sig dessa köpta saker i smak jämfört med de hemgjorda, så jag tror att det är svårt att jämföra. Men kanske ni kan tänka efter och komma på hur ni känner det när ni äter oljor och margariner i bakverk och mat, jämfört med smör och kokosfett.

Jag har läst det i någon av böckerna av Matt Stone eller Joey Lott, och det enda jag hittar nu, är info på wikipedia: ”Linoleic acid may be linked to obesity by promoting overeating and damaging the arcuate nucleus in the brain’s hypothalamus.”. Källhänvisning finner ni om ni klickar på länken.

5. Undvik underliga industrisockervarianter. I Joey Lotts böcker har jag läst att fritt fruktsocker kan vara dåligt, både för hälsa och överätning/sug. Och sedan har vi det vanliga, high fructose corn syrup, som väl inte finns i Sverige än, men som sägs skapa sug. Dessa saker är industrisaker och förekommer inte på det här sättet i naturen, särskilt inte HFCS.

Vanligt vitt socker kan verka farligt, men är fortfarande sammansatt fruktos + glukos på det naturliga sättet. Vissa menar t.o.m. att vitt socker kan vara bättre än oprocessat, p.g.a. antinutrienter. Jag vet inte om det är sant. Mina tvivel får lite stöd av att melass, som verkligen har de bruna ämnena i sig, så ofta används som mineraltillskott som fungerar. Så skulle det inte vara om den var proppad med antinutrienter. Så jag fortsätter glatt att använda oprocessat socker när jag behöver ha socker i bakverk eller annat. Fruktos har också skiftande rykte. Ray Peat tycker att det är bra med fruktos, men inte Dansukkers paket (fri fruktos som då varnats för av bl.a. Joey Lott), utan i form av frukt! Jag tror det är en viktig skillnad där. Ät riktig mat, oavsett diet!

6. Ät riktig mat! Ja, ät riktigt mat. Det kan vi alla, oavsett dietideologi, hålla med om. Mat som saknar näring kan ge märkliga sug. I naturen är det söta ofta näringsrikt, sockerbetor och -rör med mineraler, honung med mjölksyrabakterier, enzymer och annat. När man bakat en kladdkaka eller muffinsaktig brownie på sötpotatis och melass, och jämför känslan med känslan efter en skräpmuffins …

Att tillfredställa alla behov med näring, naturliga smaker med tusentals smakestrar i stället för 3 konstgjorda o.s.v. stävjer också sug. Man får en balans mellan volym och näring. Att äta makronutrienter utan mikronutrienter, s.k. ”tomma kcal” (för mycket processat mjöl eller McDonalds sönderprocessade 100 % nötkött t.ex.) eller motsatsen, för mycket vitaminer och mineraler utan näring (tabletter eller noll-kcal-grönsaker), skapar obalans och sug. Observera att i början av återställningen, kan makronutrienter vara så viktigt att det inget gör om det är tomma kcal just då. Och även sedan, glöm inte att kcal är viktiga, vi byggs och drivs av våra makronutrienter.

I fuskmaten finns även oftast en mängd underliga syntetiskt framställda tillsatser. Bland dessa finns det ett flertal som sägs framkalla överätning och sug. Undvik tillsatser. Alla är dock inte farliga. Googla gärna om ni undrar över en tillsats.

7. Ät lugnt. För att minska stress, sitt ned och njut din mat. Ta det lugnt. Stå inte och ät, kasta inte i dig. Vila gärna lite efter maten om det går.

8. Sov ordentligt! Sömnen är också viktig. Det hör vi i alla sammanhang, och det är viktigt även här. Sömnbrist ger stress och sömnbrist låter oss inte få tillräckligt med anabol (uppbyggande och reparerande) vila. Sömbrist ger även ett ökat behov av energi under dagen, men extrasuget efter mat brukar bli större än vi har behov av. Och det brukar vara socker vi blir sugna på. Kroppen vill även här ha snabbast möjliga energi.

*****

Jahapp. Det var allt jag kom på för tillfället. Om jag kommer på mer, så kompletterar jag. 🙂 Tipsen ovan har verkligen hjälpt mig. Jag fick t.o.m.diagnos ”sockerberoende” för ca två år sedan, men idag har jag NOLL problem med socker, pasta eller bröd. Och känner jag sug, så är det ALDRIG starkare än att jag lätt står emot genom att ex tänka att jag äter lite kefir hemma om 1 timme, då mår jag bättre än om jag äter ännu mer torkad frukt eller annat sött nu. Fantastisk känsla.

Lämna gärna kommentarer om vad som hjälpt er, på ett hållbart sätt, d.v.s. inte lowcarb funkar – tills jag inte kan stå emot eller gör ”snedsteg” och så tappar jag hår också” eller så. Självklart vet jag att vissa klarar att gå på fettdrift, annars skulle vi inte ha vissa superbloggare som håller på år efter år. Men så ser det inte alls ut för alla. Många av de som är smala och starka och pigga år efter år, har dessutom inte varit jättdåliga när de började.

Och har ni frågor eller vill ha något bättre förklarat, skriv en kommentar!

Håravfall och låg ämnesomsättning

EDIT: Jag uppdaterar längst ned vad jag tyckt om de olika sessionerna.

I dagarna, 8-15 mars 2015, går en serie med videos, kallade ”Womens hair growth sessions”. Ni finner eventet här: Womens hair growth sessions

Det är gratis att lyssna och titta, men man behöver signa in med en emailadress och det ser ut som man kommer åt att filmerna oavsett vilken dag man tittar.

Matt Stone är med en av dagarna.

Det talas om kvinnligt håravfall från nya synvinklar, som:
– låg ämnesomsättning, även den vanliga som inte medicineras och som jojobantare, anorektiker, stressade och linolsyraätande drabbas av.
– balansera hormoner
– adekvat intag och balans av salter och vätska.

Jag har tittat på första bonusfilmen som berättar lite om eventet, samt tittar just nu på första filmen. Liksom mina boktips har jag inte tittat igenom allt innan jag tipsar, för då går liksom tiden förbi. Det är ju NU det pågår. Jag kommer uppdatera längst ned med vad jag tycker om de olika filmerna.

I samband med att jag själv lade om kost till mer kolhydrater, mer salt, mindre vätska och mindre linolsyra, upphörde mitt håravfall som jag haft sedan 2010 eller mer. Återstår bara att se hur det blir till nästa höst. Höstarna brukar innebära att mitt håravfall tar fart, men nu i höstas, slutade det ramla av när det brukar bli som värst. 3 månader innan det brukar sluta vanliga år. Samtidigt som jag kunde minska på liothyronin och blev väldigt varm. Jag blev även lite tröttare, eftersom jag kunde känna hur stressystemet slog av. Men det är helt ok då. Man är trött och ska läka. Med vila, inte under stresspåslag. Jag hade gått på adrenalin länge då. Nu gör jag inte det längre.

Nog om det, titta på dessa filmer, om ni misstänker låg ämnesomsättning eller har håravfall!

Minns att tecknen på låg ämnesomsättning är:
– kalla händer och fötter
– uppvaknande mitt i natten och frekvent nattligt urinerande
– låg sexdrift/lust eller svårt att få det att fungera (ja just det, SSRI sänker ämnesomsättningen om ni ser sambandet med vissa biverkningar här)
– långsamt växande hår med udda kvalitet, och/eller håravfall, ofta av lite manlig typ men även diffust
– långsamt fungerande tarm
– frusen.

Glöm inte: Womens hair growth sessions

Edit:
Session 1: Har precis tittat klart på första filmen, med Elizabeth Boham. Jag var inte imponerad. Mycket av det hon säger, är tvärtom mot vad jag har gjort. Jag hoppas att de andra är bättre. Matt Stone vet jag ju är bra, resten känner jag inte till. Elizabeth pratar om att äta GI-mat, vilket innebär rätt tuff stärkelse, att utesluta socker och raffinerat mjöl. Jag tror det är ett blindspår. Visst är det näringslös mat, men normala mängder är troligen inte farligt. Däremot de köpeprodukter dessa ”råvaror” finns i – kakor och helfabrikat. Proppade med industrioljor med HÖG halt linolsyra. Undvik gärna vitt socker och vitt mjöl för att det är ”tomma kalorier”, men de är inte de stora bovarna, det är ok att äta i mindre mängder.

Session 2: Handlar mest om problem med att upptäcka, förstå, blodprova och behandla hypothyreos. Med Janie Bowthorpe som har skrivit boken ”Stop The Thyroid Madness”.

Session 3: Calciumparadoxen. Om hur avsaknad av vitamin K2 gör att det nödvändiga kalciumet fastnar i mjukvävnaden och kalcifierar oss i stället för att ledas till rätt ställen. K2 kan man köpa på iHerb: Thornes D3 + K2 eller bara K2. Jag kör D3 + K2, ganska moderat dos eftersom jag fick toxisk nivå av D-vitamin på 5 000 IE, så jag kommer köpa en flaska enbart K2 också. Intressant avsnitt! Mycket om det spännande K2-vitaminet.

Session 4 idag: Matt Stone! Min guru pratar en hel timme. Han sammanfattar rätt bra vad han brukar skriva om. Tecken på låg ämnesomsättning och hur man fixar. En hel del om PCOS och infertilitet. Lyssna gärna. Tyvärr bara öppet till ca 20:00 i morgon, sedan kostar det om man vill lyssna. Jag ser att gårdagens sessioner upphört och nu kostar, tyvärr. Väl värt att höra Matt Stone, så missa inte!

Billig bok idag! The Perfection Myth: How to Break Free From the Dogmatic Chains of Health and Dieting

51jNtXp2PcLÄven denna bok tipsar jag om innan jag läst den, eftersom ni annars inte får den billigt. 99 cent, skrev Matt Stone som tipsade, men för oss i Sverige verkar den kosta $1,24, d.v.s. något mer.

Boken heter ”The Perfection Myth: How to Break Free From the Dogmatic Chains of Health and Dieting” och är skriven av Madelyn Moon. Ni hittar den här.

Man kan läsa nedan att det nog kommer ges dietråd. Jag vet inte vad det är för råd. Jag håller mig till min blandning av Ray Peat, Matt Stone och Joey Lott, med lite avslappnad inställning och undantag (utom från vissa saker som linolsyra eller sådant jag vet att mår dåligt av).

Boken beskrivs så här:

Free Your Mind From Food Obsession

Do you find yourself trapped in an endless series of diets, never really feeling satisfied with your body or your life? Do you think about food constantly? Do you believe that if you just find the perfect diet, then the rest of your life will fall into place? Unfortunately for women today, these questions are all too common. We live in a weight- and image-obsessed world. But what if you could be free from all that? What if you could finally find happiness with yourself, your body, and your food?

Diets Are Not the Answer!

Life doesn’t begin when you lose the “last ten pounds” or finally fit into the same size dress you wore in college. The answer is not another diet or exercise program. The answer is not deprivation or counting calories or weighing your food or creating meal plans. All the things you’ve tried in the past haven’t worked…what you need is a radical new solution that leaves you loving your life more, not waiting for the sacrifices to be over.

Eat What You Want and Love Your Life

Meet Madelyn Moon. A competitive bodybuilder turned food freedom advocate, Moon encourages readers to ditch the diets and finally live their lives to the fullest. In her latest book, The Perfection Myth, you’ll get a glimpse of what it’s like to live in this new world of food freedom—without gaining weight—and learn how to do it for yourself. You’ll learn Moon’s 15 principles for sane eating that don’t involve calories, carbs, scales, or restrictions. Get in touch with what your body truly craves and find yourself shedding pounds with ease. Discover yourself, create unconditional body respect, and finally find food freedom.

Kan vara en viktig bok i dessa tider av dietande av alla möjliga och omöjliga orsaker. Även om en del inte skulle erkänna det, så blir det som en ätstörning. Stressen dietandet ger, ger också ohälsa, och en alltför restriktiv diet kan ge diverse problem, allt från att man blir mer och mer känslig för olika råvaror, till att man utsätter sig för risken att få för lite eller för mycket av något (näring eller toxiner).

Lite bra chips :D

Salz-Chips

Jag har äntligen hittat ekologiska chips UTAN att de formligen BADAR i linolsyrastinna oljor (som den hemska vanliga solrosoljan, men även rapsolja har lite väl höga halter). Chipsen kommer från Molenaartje och heter bara ”potato chips”.

Oljan som använts är high oleic sunflower oil. En förädlad solrossort som ger hög halt oljesyra och mycket låg halt linolsyra (5 %, hälften av vad det är i olivolja och palmolja, och det dubbla jämfört med kokos- och makadamiaolja).

Här kan ni läsa lite om den. Denna typ av solrosor och andra oljeväxter som benämns ”higch oleic”, är framtagna för att öka livslängden på råvaror med annars hög halt instabila fettsyror som i vanlig solrosolja. Lite ironiskt nog så försvaras de och man framhåller att de ändå har låg halt mättade fetter och transfetter och därför inte är farliga trots låg halt fleromättade fetter. Lite lustigt ändå att det hänger kvar så envist …

Det står på siten jag länkar till ovan, att palmolja har 1 % linolsyra, men det stämmer inte, det är palmkärnolja (palm kernel oil) som har så låg halt. Den kallas tyvärr ofta slarvigt palmolja (står även på innehållet på en del produkter tyvärr). Vanlig palmolja (från frukten), har samma halt som olivolja, ca 10 %. Palmolja och olivolja är gränsfall och används gärna, men inte för ofta och mycket om man undviker linolsyra.

Jag har ännu inte sett dessa chips online, men kan erkänna att jag inte heller letat särskilt efter den alls.

Ni som bor i Göteborg, kan köpa denna på Fram eller Ekostore. Dryga tjugolappen får man betala för 125 gram. Jag köper enbart de utan smak, så jag slipper jästextrakt. Och jag har för mig att alla varianterna inte har high oleic sunflower oil. Det KAN KANSKE även skilja mellan batcher, så läs alltid på innan ni köper så ni inte får storboven till olja av misstag.

Det fanns även salta pinnar med helt ok olja (ekologisk palmolja, men det står inte om det är kärn eller frukt. Kärnoljan har mindre linolsyra, och fruktoljan i nivå med olivolja) av samma märke 🙂

Linolsyra, har ni tänkt på det?

Visst har ni hört om att omega 3 är bra för att det balanserar omega 6 som är dåligt? Ja, det har man hört, men har man reflekterat över vad det handlar om?

För det första är det inte all omega 6 man vill balansera bort, utan snarare omega 6-fettsyran linolsyra. Denna fettsyra omvandlas till den inflammationsfrämjande prostaglandinserien 2 (serie 1 är motsatt, och tyvärr är det inte helt enkla processer att förstå sig på, då inga processer sker som tåg på räls).

Linolsyra är även viktig för hibernerande djur när de ska gå i ide. Den hjälper nämligen till att sänka ämnesomsättningen så att de KAN gå i ide. Ger man dessa djur kokosfett i stället, KAN de inte gå i ide. Lipid Metabolism in Hibernators: The Importance of Essential Fatty Acids

Vad får vi för problem av linolsyra?
– Sänkt ämnesomsättning med alla de problem som hör dit (hormonobalanser, håravfall, trötthet, viktproblem åt båda håll).
– Ökad inflammatorisk aktivitet (dåligt vid reumatism, autoimmunitet, håravfall igen)
– Hormonobalans p.g.a. felaktigt balans på fettsyrorna. Hormoner bildas av fettsyror, och kan inte bildas av fel fettsyror. Därför bör vi äta tillräckligt bra balans av fettsyror.

I mitt sökande efter min perfekta diet, letade jag bland folkgrupperna i Blue Zones eller Weston A. Prices folkgrupper. Vad förband dem? Fanns det gemensamma nämnare? Nja, nästan INGA ALLS vad gäller råvaror, hur gärna veganer eller LCHF:are vill detta (och plockar fram enskilda grupper, och glömmer de andra som äter motsatt). Alla grupperna äter olika. Vissa nocarb, andra äter lowcarb. Några äter rejäl highcarb, några äter MASSOR av mejeri och bröd (har vi hört hur giftiga dessa är?). Det finns t.o.m. en grupp sjundedagsadventister som äter vegetariskt och som lever länge och är ovanligt friska (det finns fler inom samma rörelse som har ohälsa p.g.a. sin kost, men läs vidare så kan man förstå skillnaden). Och så var det gruppen som ansågs bli sjuka av att byta till massa baljväxter och spannmål, men som faktiskt ätit baljväxter redan innan de nåddes av moderna kosten. Vid Medelhavet finns två friska populationer som dricker massor av vin, typ 1 liter per dag.

Som man ser när man studerar dessa grupper, så finns inga gemensamma nämnare, först. Men något gör dem ju friskare. Vad?

Med hjälp av mina gurus och egna tankar, har jag kommit fram till följande:
– Deras råvaror är alla närodlade av dem själva, och utan gifter.
– Livsstil och matlagning är ”slow” och avstressad. Man stressar helt enkelt inte.
– Man har ett socialt nätverk, är trygg, högt KASAM, aldrig ensam eller osäker på hur man ska klara sig.
– Man äter nästan ingen linolsyra!

Det är t.ex. allmänt känt att japanska män började få problem med manligt håravfall efter WWII då de tog till sig vår kost. Det har spekulerats mycket i om det beror på socker, rött kött eller kanske mejeri. Nej, det finns ju mängder med populationer som äter massor av sådant utan problem (visserligen kan det finnas skillnader i hur man tål det, och i hur produkterna framställts! Det får vi inte glömma.) Däremot finns en röd tråd: linolsyran som alltid kommer med vår moderna kost. Allt steks, friteras eller får dyrare fetter (t.ex. i bakverk) utbytta mot – linolsyrafetter.

I vår del av världen, där vi har som mest ohälsa, gör vi inget av detta nästan. De tre första punkterna förstår man lätt. Linolsyran är det få som har koll på. Den existerade knappt före industrins tid. Den finns i nötter och fröer, och dessa åts inte alls i samma grad som nu. Oljorna existerade knappt. Först efter industrins framfart, kunde man göra större mängder. Man såg fröer från olika odlingar, gå till spillo, och ville hitta pengar i dessa. Intaget av linolsyra har ökat med 2000 % på hundra år, och troligen ännu mer sedan inudstrirevolutionen.

Förutom i dessa fröer och nötter, hittar vi linolsyra i klidelarna i spannmål m.m. D.v.s. i de fröer som inte är så feta, men det lilla de har, är av samma typ – linolsyrarikt.

Detta leder till att de djur vi föder upp för att äta, lagrar in linolsyra i sitt fett, i stället för den bättre sammansättning de har om de får äta artegen föda (inte spannmål, kraftfoder, baljväxter).

Enligt Chris Kresser, så har vilt och gräsbetesnötdjur samma låga OK innehåll av linolsyra. Konventionellt nötkött (KRAV eller ej KRAV) äter mer kraftfoder, och har 3 gånger högre halt. Grisar och fåglar är ej idisslare, och omvandlar fettsyrorna sämre, så grisars fett innehåller 9 ggr så mycket linolsyra, och fågelfett: 18 gånger mer!

Vad om omega 3? Kan vi inte balansera upp bara? Jo, man ska kunna motverka med höga doser omega 3. Men då får vi ett nytt problem. Högt intag av fleromättade fettsyror. Dessa är instabila och oxiderar lätt, även i oss. Troligen är bästa greppet inte att även öka omega 3, utan att minska omega 6 och äta normala mängder omega 3 (jag har inte kommit fram till optimalt intag, så jag följer faktiskt ”ät fet fisk 1-2 gånger i veckan”, och då kör jag gärna makrill och absolut ALDRIG odlad lax – mer än som undantag om jag blir bjuden). Läs gärna Ray Peats inlägg: Unsaturated fats.

Jag ser ett problem med vissa dieter som ex GAPS, som helt verkar ha missat att fågelfett innehåller så mycket linolsyra, eller att ister gör det också. Även inom paleorörelsen och LCHF återfinns liknande problem. Man bakar massor av nötbröd, och anser ruffa, feta, broskiga delar av ALLA djur vara optimala. Nej, jag tror faktiskt inte det. Jag tror att man får hålla sig till vilda fåglar och vildsvin om man vill äta gris och fågel, om man inte lyckas hitta uppfödning utan ”fulkost”. Brosket är ju inte fett, så det är inte farligt i sig, men de delar där det finns, är ofta de feta.

Nötbröd ser jag som en fara inom vissa dieter. Det handlar ingalunda bara om antinutrienter som löses med blötläggning, utan just att det blir för mycket linolsyra. Paleoförespråkaren Karl Hultén har skrivit om detta också, (jag håller inte med om hans tro på lowcarb, däremot bra att lowcarbare får info om farliga fettsyror!). Så undviker du de inflammationsskapande fetterna

Här nedan ser du två enkla listor på bra resp dåliga fetter sett ur linolsyravinkel.

Bra:
– Nötfett, d.v.s. från nötkreatur
– Kokosfett (och nötter, smör m.m.)
– Makadamiaolja (och nötter)
– PalmKÄRNolja (tänk på regnskogen…)
– Smör

Dåliga:
– De flesta växtoljor, nötter och fröer utom de som listats som bra
– Fågelfett, kycklingfett, gåsfett, ankfett, så länge djuren matats med spannmål
– Ister (grisfett) så länge djuren matats med spannmål eller baljväxter eller rester med fulfetter i
– Margariner. Dock innehåller dessa ofta mindre linolsyra nu för tiden (gäller kanske inte Becel som väl??? har mycket), därmot massa härdade fetter och skräp. Processat elände.

Ok ibland, som på en sallad ngn gång då och då:
– Olivolja. Vid Medelhavet och friska populationer där, används det rätt mycket, så det kan hända att det finns fler parametrar vi inte känner till.
– Palmolja (ej KÄRN). Samma linolsyrahalt som olivolja, men tänk på regnskogen.

Rapsolja har dubbel halt linolsyra jämfört med olivolja, men mer omega 3. Dock inte tillräckligt (och tänk på att inte inta FÖR mycket fleromättade fetter totalt). Rapsolja är INTE ”nordens olivolja” utan var giftigt fram till förädling så sent som 70-talet (Rapsolja, Shenet). Före dess använt som lysolja, eller som fettandel i sämre margariner.

Och som vanligt kan jag ju uppdatera hur det går för mig när jag följer egna teorier.

Efter att ha ökat på kolhydraterna rejält, blivit mer noga med att undvika antinutrienter och olösliga fibrer, samt minskat linolsyran rejält (kolhydrater och linolsyra största ändringarna), så har jag kunnat minska min sköldkörtelmedicin, har ökad kroppstemp, och, mitt då mitt håravfall är som värst, 3 månder innan det normalt börjar ge med sig (jag har säsongsbetonat), så slutade jag helt tappa hår. Tappar 20-30 strån per dag max. Mina problem med klåda och smärta i hårbotten (burning scalp syndrome = trochodynia eller scalp dysesthesia) som nästan är handikappande, försvann helt också. Magen funkar hjälpligt hela tiden, utan hjälp, fast just det beror nog på kolhydraterna mer än linolsyran.

Den som är intresserad av denna kost för att minska håravfall (inte minst manlig typ), läs gärna vidare på Ray Peats sida som länkas till ovan, och rega er gärna här: Danny Roddy weblog för att få hans bok ”Hair like a fox” gratis (går att köpa på Amazon också: Hair like a fox för Kindle.

Håret må vara ett huvudskäl (haha) för många att ändra kost, men lyckas man, innebär det per definition en bättre hälsa överlag, med bättre ämnesomsättning, ork, mindre värk och inflammationer.

Hur ser ni på dieter och kost?

Under mina ganska många år med olika diet-grepp för att återfå hälsa, har jag ofta stött på stor rigiditet. Man följer sin guru till punkt och pricka.

Man funderar sällan på om det kan finnas något dåligt med råden, om det kanske inte passar just mig o.s.v.

Detta resulterar inte sällan i sämre resultat. Man tar D-vitamin fast man inte tillhör den stora massa som behöver. Man tar en drös andra tillskott på samma sätt, och i vissa fall far man illa av det. Man äter lågkolhydratkost fast det inte passar, och slutar inte, utan blir ÄNNU striktare, när tecknen på att det är fel kommer.

Ju mer extrem kost, desto mer rigiditet råder. Jag har stött på det som mest inom lowcarb, GAPS och vegankost. Efterom man tror så hårt på en auktoritet som t.ex. Dr Natasha Campbell McBride (GAPS), eller teorier som är mer sanning p.g.a. upprepning än något annat (LCHF) eller logiska förklaringar som känns bra, men verkligheten är inte så enkel (de flesta dieter) så tar man inga varningstecken på allvar. Ofta försöker man i stället ännu hårdare och undrar varför man inte blir bättre.

Som många vet, har jag svängt min diet. Jag kör mycket mer kolhydrater. Jag undviker linolsyra (det enda som jag är smått rigid med) och jag undviker olösliga fibrer och antinutrienter. Jag gör en hel del undantag när jag blir bjuden eller det är kalas. Inte med linolsyra, men med mjukare regler som ”helst inget spannmål” eller att lite antinutrienter inte är så farligt en dag. Jag har ju inga regelrätta allergier eller intoleranser. Har man det, måste man såklart undvika det man inte tål.

Jag vet också att för att återställa den ämnesomsättning man sänkt mer och mer genom lowcarb och för lite kcal (man blir inte alltid mager av det, man kan bli tröttare i stället, och vissa kan t.o.m. ha svårt att tappa vikt, så det är inte helt lätt för alla att upptäcka att man äter för lite), så måste man ofta väga lite mer. Man måste signalera till kroppen att ”här råder inga svälttider – skruva upp ämnesomsättningen”. Så nu har jag kämpat mig till några kilon (det är inte kämpigt att äta i sig, mer att acceptera lite mer vikt, trots att den inte är särskilt hög på någpot sätt alls, bara jämfört med innan).

Jag vill avsluta med att citera en av mina nya ”gurus” (om man nu ska säga så, jag följer dem inte till punkt och pricka, eller jo, nedanstående följer jag till punkt och pricka), Danny Roddy:

However, it quickly became clear that the ones who had the most success were not the ones that headed my advice most closely, but rather were active in the process of demystifying their own problems:

– Using a realistic view of the organism
– Collecting data
– And engaging in rational evidence-based self-experimentation.

Glöm det inte!

Köp kombucha-SCOBY för egen tillverkning av kombucha: kombuchakultur – SCOBY – volgasvamp – kombuchasvamp – tesvamp.

2014-08-05 20.00.55

För 150 kr inklusive frakt inom hela Norden (Sverige, Danmark, Norge, Finland och Island), kan man köpa en kombucha-SCOBY av mig. Man får 1-2 beroende av storlek. Hos mig bor de i höga gamla konserveringsglas, som ni ser på bilden här jämte, eller bättre på bilderna i mitt infoinlägg om kombucha. Där finns även infon om hur du sköter din SCOBY och gör kombucha. Kärt barn har många namn, och kulturen kallas för kombucha (vilket egentligen är drycken man får), kombuchakultur, SCOBY, kombucha-SCOBY, tesvamp, volgasvamp och kanske finns fler namn.

14 nov 2018: Just nu finns det några SCOBYer:
2 st vanliga (150 kr inkl frakt)
2 st lite mindre (100 kr inkl frakt)

OBS: Jag uppdaterar här vid alla förändringar och har inte möjlighet att ställa intresserade i kö eller meddela via privat email när det finns nya SCOBYer då det är för många som frågar om detta – och snabbt skulle skapas köer på många hundra personer.  Så håll utkik här. Ofta kollar jag om jag kan skörda nya SCOBYer på söndagar. 

150 kr inkl frakt, och då ingår 1 dl färdig kombucha/startvätska. Det finns även ibland mindre för 100 kr inkl frakt och 1 dl färdig kombucha/startvätska.

SCOBYn som jag skickar är ca 10 cm i diameter. Beroende av storlek så kan jag skicka 1 eller 2 eller att man kan köpa en mindre för lägre pris.

SCOBYn skickas 1 dl färdig kombucha i flera påsar, vilket visat sig fungera bra. Läs om hur man gör i infoinlägget.

En SCOBY räcker direkt för att starta 1 liter om man vill, eller mer (jag kör en skiva till 1-2 liter själv).

SCOBYn sänds numer alla dagar i veckan då de tål längre frakt än t.ex. kefirgryn. Jag sänder även inom hela Norden för samma fraktpris (d.v.s. frakt ingår).

När man beställer, och jag har fått postadress, skickar jag per mail ut alla uppgifter som behövs för att betala. Betalning sker i förskott till mitt bankkonto via kontoöverföring eller Swish. Jag skickar aldrig innan betalningen har nått mitt konto, men alltid så fort det bara går så fort betalning registrerats hos mig.

Kulturen bör tas om hand direkt vid ankomst, och inte bli liggande onödigt länge. Just kombucha klarar sig längre än t.ex. kefir, men det är alltid bra att låta dem vara så kort tid som möjligt i försändelsen. Förvara i normal rumstemp och inte i kylskåp om den ska vänta några timmar eller så. SCOBYn trivs bäst i rumstemperatur.

För att beställa, kontakta mig på emma(a)wildrag.se. Tänk på att lagret snabbt kan ta slut, så när ni fått svar av mig, svara så snart ni kan, annars kan andra hinna beställa. För att få direkt orderbekräftelse, bifoga era adressuppgifter. Emaila INTE via MMS. Det går inte att svara er då. Jag får en hel del mail där avsändaren har klickat på min mailadress via telefon och sedan skickat mail via MMS i stället för via emailkonto.

Jag säljer även mjölkkefirgryn (tibetansk svamp, kefirkorn, kefirkultur) och jun-SCOBYer.

2014-08-05 20.10.27

Kombucha, volgasvamp – hur man gör

Det här är min infosida om kombucha, vad det är och hur man gör.

Vad är kombucha?

2014-08-05 20.10.27Kombucha är, likt vattenkefir och jun, en dryck man får genom att fermentera en sötad vätska med hjälp av en SCOBY (Symbiothic Colony Of Bacteria and Yeast). D.v.s. en symbiotisk koloni av bakterier och jästsvamp. Till skillnad från kefirgrynen, bildar denna koloni en sammanhängande skiva på ytan av vätskan den lever i. Man får alltså en rund skiva i sin burk, eller flera, då den tenderar att föröka sig om den mår bra. Skivan kan vara tjock och vit, tunn, bli brun av teet med tiden, sladdrig, sammanväxt i flera tunna o.s.v. Alla fungerar precis lika bra. Jag upplever att det är ytans storlek som avgör, inte tjockleken.

Själva kombuchan, drycken, smakar lite likt osötad äppelmust eller äppeljuice. Underligt nog. För det är inget äpple i, utan drycken bildas när kolonin fermenterar en vätska av te och socker.

2014-08-05 20.16.07Kolonin kallas ofta helt enkelt SCOBY, tesvamp eller Volgasvamp.

Jag tycker att detta är en lättskött sak. Det gör inget om man glömmer sig flera dagar eller 2 veckor och temperaturen verkar kunna skifta rejält även om den trivs bäst när det inte är för kallt. Nackdelen är att det inte går så fort som med vattenkefir, vare sig grundfermenteringen eller andrafermenteringen. Men stabiliteten och enkelheten gör att denna överträffar.

Hur sköter man sin SCOBY så man får kombucha?

Du behöver:
2014-08-05 20.08.54

  • Kärl, gärna ett gammalt högt konserveringsglas.
  • Te. Helst KRAV. Koffeinfritt går bra. Kombucha trivs bäst med svart te, men grönt och vitt kan användas också. Jag får sämre nya SCOBYer av de två senare, och det finns info om att man får sämre sammansättning på syrorna samt att bakteriestammar kan dö ut om man gör så, så jag rekommenderar det inte, alternativt att man tar undan en särskild SCOBY som man gör så med.
  • Socker. SCOBYn tycker att vitt socker är bäst. Honung är monosackarider och en del lyckas göra kombucha utan problem på honung, andra inte. Man kan prova på en extra-SCOBY som man är beredd på att den kan dö eller bli sämre.
  • Färdig kombucha som används som startvätska. Sänker pH samt bidrar med kultur.
  • Flaskor, gärna trevliga i glas med patentkork, för att förvara din färdiga kombucha.
  • Tratt och någon sil och/eller silduk att filtrera den färdiga kombuchan med. Man kan vilja filtrera, så antingen sil och kaffefilter, eller som jag: en tygsil direkt.

2014-08-05 20.03.39

  • Kombuchan fermenteras i vanlig rumsvärme. Inget konstigt och jag har endast märkt något snabbare process när det är varmt, inte de problem man kan få med mjölkkefir som blir fadd när det blir riktigt varmt.

Så här gör jag:
2014-08-05 20.07.53

  1. Blanda 1 liter vatten, 4 msk – 1 dl socker och 2 tepåsar. Koka upp på spisen.
  2. Dra av och låt svalna. Om du vill kan du precis när du dragit av, lägga i en tepåse av typen örtte för smakens skull. Jag har testa något ”röda bär” från Pukka, sweet chai och ingefärste från Yogi. Blir spännande smaker.
  3. När vätskan nått rumstemperatur, krama ur tepåsarna och kasta den. Häll det söta teet tillsammans med 1 dl färdig kombucha i det kärl du ska använda för fermenteringen.
  4. Låt SCOBYn glida i. Om man har flera skivor, så är det fördelaktigt om de ligger någorlunda snyggt ihop så det inte blir konstig form på några. Den eller de kan ligga vid ytan eller åka ned en bit. Det spelar ingen roll.
  5. Nu ska det här fermenteras under 10 dagar upp till 4 veckor. Sockret äts inte de första 7 dagarna och därför bör man aldrig ta före 10 dagar, så att SCOBYn får äta. Första 7 dagarna ägnas åt att förbereda sockret för att kunna ätas. De flesta verkar tycka att 10-14 dagar är bäst.
  6. När du vill ta din kombucha, så silar du bort SCOBYn och häller kombuchan på flaska. Proceduren ovan görs om så du får en ny sats som fermenteras.
  7. Nu kan du antingen ställa flaskan i kylen (den smakar bra som den är) eller andrafermentera. Det betyder att du tillsätter frukt, bär, juice, lite socker eller annat, för att sedan tappa på flaskor och låta stå i rumstemperatur tills lagom med kolsyra bildats. För mig tog det en vecka, och det hann bildas en lite ny SCOBY-bebis i flaskan. Jag har inte brytt mig om att andrafermentera sedan, då den är god som den är.

Blandade fakta:
2014-08-05 20.03.11

  • Till en liter te används 4 msk – 1 dl socker.
  • Du kan ha en skiva eller flera, av SCOBYn, i kärlet. Det går dock fortare om det är fler.
  • Kombucha-SCOBYn är tålig. Lättare att ha att göra med än vattenkefir som ofta växer dåligt och inte tål att stå en dag för länge.
  • Man använder just te p.g.a. de mineraler teet innehåller. Därför kan koffeinet skippas, men det går inte att använda andra växter vad jag vet, om det inte är tillfälligt eller utblandat med ca 75 % te.
  • Det finns koffein i kombucha. Det står ofta att det inte finns kvar, men säkraste källorna anger att så är ej fallet. Vill man ha ned koffeinhalten, eller få bort den helt: välj koffeinfritt te. Om du inte hittar i Sverige, så kan du söka här: iHerb decaf-tea-sökning.
  • Det finns mer socker än de flesta tror i kombucha. Allt socker försvinner inte på de normala tider vi fermenterar. Då måste man köra fullt ut varje gång, flera veckor. Och då blir det i det närmaste odrickbart om man inte späder.
  • SCOBYn får ”bebisar”. Dessa kan du dela med dig av när de växt till sig och verkar stabila och solida. Det tar ca 3 veckor.
  • Din kombucha i kylen kommer få bebisar. Det var så jag fick igång min. Fick ett smakprov som jag glömde i kylen. Jag brukar kasta bort dem. Man behöver dem inte, men de går att använda faktiskt. Men en riktig SCOBY är såklart enklare. De i kylen ser ut som små molnformade maneter bara.
  • En sida om Kombucha: myths and truths.

Den som vill opponera sig eller tillföra fakta till detta inlägg: SKRIV GÄRNA en kommentar. Jag är glad för mer info eller att kunna göra inlägget bättre.

En SCOBY kan man köpa av mig. Information om hur man beställer, pris m.m. hittar ni på: Till salu: kombucha-SCOBY, Volgasvamp.
2014-08-05 20.00.55