GAPS – Introduktionsdieten, Introdieten

Då tänkte jag göra en sammanfattning av hur introduktionsdieten går till.

Efter texten, hittar du boktips och lite lösningar på individuella problem jag stött på och där jag har kontakt med auktoriserade rådgivare, bl.a. från Dr. Natasha Campbell-McBrides egen site.

Introduktionsdieten

Vi får dela in GAPS-dieten i tre steg. De flesta går in i GAPS-dieten via introduktionsdieten. Sedan äter man full GAPS till man är återställd, och då går man till sista steget: gå över till annan, väl vald kost (oftast WAPF, Paleo eller liknande).

Introduktionsdieten är såklart startfasen. Den består av 6 steg som man går igenom innan man börjar äta full GAPS (d.v.s. får äta allt som tillåts inom GAPS, om man tål det).

Ju större mag- och tarmproblem man har, desto viktigare att följa introt. Har man mycket få sådana problem, kan det gå fortare. I vissa fall kan personen gå direkt på full GAPS, men det rekommenderas inte, eftersom bästa effekt uppnås om man genomgår introt som är en extra bra läkningsfas (det är inte alltid man känner av faktiska tarmproblem). Det rekommenderas att den som går direkt på full GAPS, är försiktig med bakverk, frukt och liknande i början, och håller sig till övervägande delen animalisk föda och buljong, med grönsaker. Samt att man då också introducerar mejeri som då har ett eget introduktionsschema.

Läkande ämnen

Under de tidiga faserna är det extra viktigt med läkande ämnen. Dessa finner man i animaliska fetter, gelatinämnen och animalier i största allmänhet. Därför bör man äta mycket buljong, flera gånger om dagen. Steg 1 innebär ju endast buljongsoppa så där är det lätt gjort. Även efter intro bör buljongen vara med varje dag, och djurfetter användas. Jag äter fortfarande buljong till varje mål, även nu på full GAPS.

Det är också viktigt med probiotika, för att hjälpa din bakterieflora att återställa sig, så att tarmen kan jobba som den ska. Probiotika behöver introduceras långsamt. Om du som jag tål höga doser och aldrig får problem, märker du att du kan öka på rätt fort.

Introt är också till för att ta bort sådant som visserligen är tillåtet inom GAPS, men som kan vara lite för tufft just i början. T.ex. tillåtna fibrer eller starka kryddor eller mycket av fast föda som ska bearbetas. Du märker troligen om du kan gå fort fram, eller behöver vila länge på varje steg.

Individuell diet!

Du kommer troligen att hamna i situationer när du liksom är färdig med ett steg, utom på en punkt. Vad göra? Ja, stegen är riktlinjer. Vissa kanske aldrig tål mjölk, eller måste introducera det senare. Det är inte meningen att man stannar på steg 1 i evigheter bara för att man inte kan börja med kefir, creme fraiche eller ghee. Samma gäller andra födoämnen. Själv är jag just nu på full, men klarar inte så mycket bakverk eller GAPS-bröd som andra, eftersom jag fortfarande får förstoppning. Men jag hade ändå måst vidare, för att få annat som faktiskt hjälper förstoppningen. Jag har också problem med vissa rotsaker och kål, om de inte är mycket välkokta. Inget al dente eller trevligt tuggmotstånd.

Kan bli liknande med kryddning. Jag själv klarar rätt starka kryddor och har gjort redan tidigt, medan, i enlighet med ovan, kålrot som inte kokts totalt mjuk, nästan sönderkokt, ger mig magont.

Förstoppningsproblem

Att ta bort allt och bara äta buljong med lite grönsaker och kött i som i början, kan leda till förstoppning eller förvärrad sådan om man redan har problem som t.ex. jag. För vissa blir det mycket svårt (t.ex. mig). För dessa rekommenderas att man inför juicer tidigare än vad som föreskrivs. Redan från steg 2. Inte på frukt, utan på grönsaker. Gärna ihop med tillskott av oljig typ (fiskleverolja, fiskolja, gurkörtolja, någon bra frö- eller nötolja) och en stund innan man äter på morgonen. Det kan sätta fart på magen. Fettet kräven galla, och det sura hjälper gallblåsan att jobba (tänk hur de alltid äter vinäger ihop med fett i sydligare länder!).

Något jag märkt är MYCKET viktigt vid förstoppning, är FETT. Snåla INTE på det. De bästa fetterna mot förstoppning är enligt min erfarenhet helt klart oprocessade djurfetter. Skär tärningar av talg, späck, märg. Använd i soppan eller ät rått. Rå benmärg är lösande och inte så äckligt som man tror. Men vill du inte äta rått, är det näst bästa ändå om du använder dessa fetter i sopporna, grytorna och t.o.m. wokar när du börjar med dem. Jag misstänker att de eftersom de är bundna i bindväv, stannar längre i tarmen, och kan smörja bättre. Lite depot-effekt liksom. Det märks också genom att man kan äta mer av detta än av rent fett, med tanke på att hålla vikten.

Jag har också fått rådet (av rådgivare på www.gapsdiet.com och www.gaps.me) att börja äta fibriga grönsaker tidigare, så tidigt som jag tål det. Om jag kokar dem tillräckligt, hjälper de tarmen, men om de är något al dente, så får jag IBS-anfall. Men tänk på att ex. morot är förstoppande som kokt! Jag misstänker att det gäller även rödbeta, men inte butternut och inte kålrot. Troligen inte heller fänkål och selleri. Jag skulle dock behöva bättre källa på de senare.

För att skona tarmen så mycket som möjligt, är det bra om man kan använda sig av vattenlavemang vid trög mage/förstoppning, så man slipper införa för mycket som kan verka retande, för fort. Lavemangen är också renande och bra i största allmänhet. OBS, genom egen erfarenhet vet jag att lavemang kan ställa till med vätskeobalanser, salt eller ej i vattnet. Jag har haft kaliumbrist p.g.a. ätstörning, dietomläggningar och förstoppning som krävt laxoberaldroppar. På mig slutade då lavemang fungera som tänkt, utan fick mig att svänga kraftigt i vätskevikt. Inte så vanligt, men eftersom jag själv råkade ut för det, så var observant. Om samma händer er, så kan ni kanske komma på varför liiite tidigare än jag gjorde 🙂

Diarréproblem

Svårt att tro på för sådana som mig, men en del får, eller kanske redan hade, diarréproblem. Med fördel använder man yoghurt och kefir (om man tål) och är försiktigare med surkålsjuicen och grönsakerna. Steg 1 brukar vara bra på att av sig självt stoppa upp lite.

Steg 1

  • Nu äter du nästan bara soppa gjord på buljong. Buljongen ska vara gjord på mycket ben med brosk, leder, ändbitar, märgben. Brosket är särskilt helande. Kyckling är extra mild, så att börja med kycklingbuljong är en bra idé. Lätt att koka, mild, och smakar dessutom milt och gott för den som inte är van. Ox/nötbuljong blir starkare, likaså fisk.

    Börja med köttbuljong, och var försiktig med benbuljong. Hör förekommer som sagt skilda åsikter och bud, men börja inte med benbuljongen och inför den försiktigt. Den kan vara för stark, och den innehåller naturligt glutamat som vissa kan reagera på. På min direkt fråga fick jag svaret att benbuljong kan drickas från start, medan annan, lika tung information har förmedlat motsatsen. Här får jag tolka det som jag skrev ovan: det är nog individuellt, så prova dig fram försiktigt. Benbuljongen ger mycket mineraler, och mindre av gelatin och fett. Se recept för buljonger bland mina recept. Tänk på att inte rosta några ben i ugnen för kokning under de första stegen. Det kan du göra senare (mycket gott) men inte nu när du är som känsligast.

    Drick av buljongen till varje mål och som mellanmål. Det är ganska kalorisnålt, så se till att få i dig tillräckligt.

    När du gör soppa, använd dig av grönsaker som zucchini, pumpa, morötter, lök, broccoli, blomkål och liknande. Plocka bort alla fibriga delar som pumpafrön, stjälkar, skal och annat som ser fibrigt ut. Här går åsikterna lite isär. Jag har från officiella siten fått svaret att det fibiriga är ok om man tål det. Men man ska nog inte testa om man inte har svåra förstoppningsproblem!

    Ta även kött i soppan. Ofta finns det kött som du kan ta av benen som du gjort buljongen på. Räcker det inte, kan du addera annat kött. Ta gärna lite späck eller talg extra i också.

    Låt soppan med grönsakerna och köttet i, koka i 30 minuter. När soppan kokat klart, kan du med fördel addera en riven klyfta vitlök som får dra i den färdiga soppan som du tagit från spisen.

  • Du ska också börja lite försiktigt med probiotika. Börja med någon tsk surkålsjuice till varje mål. Du kan vara så försiktig att du kan hälla det i soppan så du får avdödad probiotika först. Sedan inta det som det är. Om du inte märker att du tål det mycket väl, eller motsatsen, börja med 1-2 tsk per dag i 1-5 dagar, sedan 3-4 tsk i 1-5 dagar.

    Surkålsjuice är det spad som finns i surkål som du gör eller köper. När man köper, har de ofta silat bort juice, så med fördel lär du dig syra själv. Det finns recept på min blogg, se receptkategorierna. Använd gärna lite mindre kål och addera mer vatten, så får du mindre kål och mer juice. Själva kålen ska undvikas i början eftersom kål är fibrigt (och så var det det där med undantag – känn efter!).

    Surkålsjuicen ger både probiotika för din tarm, och ger bättre pH-miljö i magsäcken.

    Probiotika i form av fermenterad mjölk eller grädde kan vara bra om man har diarréer och, eller, tål dem, och mycket dåliga om man har förstoppning. Dessutom kan vissa ha problem med mejeriprodukter överlag, oavsett de är fermenterade eller ej. Vissa kommer kanske att få introducera mejeriprodukter för sig, efter de genomgått introt. Observera att mejeriprodukter alltid ska vara hemfermeterade och LÅÅÅNG-fermenterade så att all laktos är borta. Inga 6 timmarsyoghurt eller köpevarianter alltså. Det är rätt lätt att göra både yoghurt och kefir, samt creme fraichevarianterna av desamma.

  • Mellan måltiderna dricker du med fördel mer buljong, samt teer gjorda på ingefära som får dra 5-10 minuter, pepparmyntste, kamomillte. Du kan ta lite honung i om du vill, men se upp så det inte blir för mycket. Ingefärsteet görs genom att riva ca en tsk ingefära, hälla på kokande vatten och låta dra i ca 5 minuter. Sedan sila och njuta. Jag älskar det, och dricker fortfarande riven vitlök + ingefära ofta. Ingefära är också läkande på tarmen, och vitlöken bekämpar fel bakterier. Mynta (pepparmynta) och kamomill är lugnande och bra för matsmältningen.

    Jag har som ni märker blandat lite, vitlök inte bara i maten, utan även i teet, och ingefära inte bara i teet, utan även i soppan när den dras av. Mynta är gott i soppan också, så det tar jag än i på slutet.

  • Under steg 1 kan du äta:
    • Buljong
    • Välkokt soppa (ca 30 minuter).
    • Välkokta grönsaker som inte är för fibriga om du inte tål det och verkligen behöver för förstoppning (då extra viktigt med lång koktid enligt erfarenhet).
    • Kokt kött.
    • Surkålsjuice och fermenterad mjölk/grädde – börja med 1 tsk, och var observant på mejeri och vänta eventuellt med sådant.
    • Ingefärste, pepparmyntste, kamomillte med lite honung.

Steg 2

Du fortsätter äta buljongsoppor med djurfett och grönsaker. Och du kan nu lägga till:

  • Äggula. Börja mycket försiktigt med någon tsk som du häller i den färdiga soppan, totalt ca en gula per dag, och sedan ökar på undan för undan tills du kan äta löskokt helt ägg.
  • Öka på mängden mat i sopporna, så det blir en gryta! Undvik starka kryddor, men använd gärna örter. Testa allt lite försiktigt först. Jag själv har fått veta av en godkänd infosite, att kryddor är ok om man tål dem. På samma sätt undviker man då såklart örter om man märker minsta reaktion.
  • Öka på mängden probiotika i form av surkålsjuice eller kefir/yoghurt (eller båda, beroende på hur du valt och hur du fungerar).
  • Börja med fermenterad fisk eller gravlax. Gravlaxen får du googla recept på, och man byter socker mot honung! Fermenterad fisk finner du recept på här på min blogg. Börja som vanligt försiktigt med en liten bit. Första gången kan man hysta ned i soppan så probiotikan faktiskt dör, så blir det ännu mildare.
  • Du kan också börja med ghee nu. D.v.s. smör där man separerat bort mjölkproteinet, det vita. Detta är rätt lätt att göra själv (du får tills vidare googla efter recept, men jag kanske lägger in ett senare). Annars köper man. Det är rätt dyrt, men jag har hittat ett som är ok i pris: Ghee från LCHF-butiken.

Steg 3

Åter: fortsätt med allt ovanstående. Och lägg till:

  • Avocado. Mosa den och ha i soppan först. Börja med liten försiktig mängd som vanligt.
  • Du får börja steka pannkakor, wraps, plättar, som du gör genom att mixa lika delar riven zucchini och ägg. Lägg gärna till lite nötsmör. Utan nötsmör så blir smeten fluffigare, men det funkar även när den kollapsat och blivit tunn p.g.a. fettet i nötsmöret. Mixa i 3-4 minuter för att de färdiga plättarna ska hålla ihop. Och stek på LÅG värme, i mycket fett och rätt länge. Dessa går att äta som de är, ha som wraps eller varför inte blanda lite syrad grädde eller filtrerad kefir/yoghurt (så du får färskost) med honung och göra en bakelse genom att varva som en pannkakstårta? Supergott.
  • Äggröra som du gör på enbart ägg i mycket fett. Scrambled eggs alltså, fast utan grädde eller mjölk. Om du introducerat syrade mejeriprodukter, så kan du givetvis ta lite sådant och blanda i om du vill. Men inga konventionella recept med vanlig grädde.
  • Långstekt lök i mycket fett! Nyttigt och gott. Ha gärna lock på pannan. Stek så att löken blir genommjuk men inte har stekyta.
  • Du kan nu börja äta surkålen och inte bara juicen. Försiktigt i början.

Steg 4

  • Nu får man börja grilla kött! Och då, tyvärr, menas inte några snygga grillränder och lite knaprigt fett, utan ”grilla i ugn utan att det blir särskilt mycket stekyta”. Det är lite svårt att förstå hur de menar här, då det på engelska står att ”roasted” och ”grilled” meat är ok, men inte ”fried” eller ”barbequed”. Jag vet inte skillnad på grilled och barbequed. Men jag antar att det har med stekyta och graden av hur tufft man grillar att göra. En stek som görs försiktigt i ugn, blir ju något annat än när man grillar mer öppet som vi i Sverige gör utomhus på sommaren. Slutsats: grilla/stek, men se till att det är mycket snäll stekyta!
  • Man får börja använda extra virgin olivolja. Börja testa med bara några droppar, gärna på huden som test om du tror att du reagerar. Innan jag började med GAPS, reagerade min hud på alla kallpressade oljor utom olivolja.
  • Om du inte p.g.a. förstoppning redan har börjat, så får du nu börja med juicer! Jag rekommenderar att du skaffar en slow juicer. Det är en juicer som har max 80 varv/minut och därför är extra skonsam mot råvarorna. En vanlig centrifug kan duga så länge om du redan har, eller kommer över en särskilt billigt. Men de förstör näringen lite. Själv rev jag grönsakerna för hand och kramade ur. Det går bra, men är rätt tidskrävande och jobbigt. Nu har jag köpt en billig centrifug, i väntan på att få råd med en Omega hd400 VRT, vertikal juicer. Börja med juicen försiktigt som vanligt, gärna med morot. Filtrera bort pulpa/fruktkött i början (behövs inte om du kramar, då plockar du lätt bort om det hamnar något riv i, men fruktkött/pulpa blir det liksom inte).

    Börja med morotsjuice, och när du klarar ett glas utan problem, lägg till andra grönsaker. Men inga frukter än.

  • Man kan börja BAKA med nöt- eller frö-mjöl! Nu gillar jag inte matbröd med nötmjöl, men kakor är goda. Man kanske inte bör börja med jättesöta bakverk, men lite honung räcker långt.

    Något slags grundproportion är 1 dl nötmjöl, 1 dl juicepulpa eller grönsaksriv (urkramat, gärna zucchini), 1 ägg, 1 tsk – 1 msk honung (OBS, på detta steg, håll dig till 1 tsk!) och 1-2 msk fett. Nu när bikarbonat är tillåtet, så kan man ta 1 krm per ägg. Mixa ägget väl innan du blandar i resten. Gärna 3-4 minuter. Har man inget fett i, kan man utnyttja äggets fluffkraft. Hårdvispa då äggvitan för sig, mixa resten utom fett i 3-4 minuter, och vänd ihop allt. Man brukar grädda i 125-175 grader, 20-120 minuter, beroende på hur stor produkten ska bli. Varmare och kortare för små muffins, längre för limpliknande. Man kan också steka på svag värme i panna. Se receptavdelningen där jag lägger upp recept som kan vara passande.

Steg 5

  • Äntligen fruktdags! Börja med skalat äpple som fått koka, och ta bara lite. Om det går bra, öka på mängden.
  • Också dags att bli lite friare med grönsakerna. Du kan testa lite råa grönsaker. Börja med snälla saker som skalad gurka och zucchini, kanske salladsblad (lettuce) från sorter som inte är hårdsmälta då. Sedan kan du fortsätta prova med tomat, morötter och t.o.m. lök och kål om du klarar (jag klarar ju inte rå kål än, eftersom jag får total gasmage och ont). Ta det försiktigt om du får diarré eller ont och håll dig till det du klarar, medan du introducerar det andra mycket sakta. OBS! Viktit att tugga noga!
  • Om du klarar grönsaksjuice och kokt äpple: börja använda frukt i juicen 🙂

Steg 6

  • Börja äta rå frukt utan att koka eller juica. Börja med skalade mogna äpplen och öka, om du klarar, på med fler frukter.
  • Du får äta mer honung också, men var uppmärksam på om du får tillbaka eventuell candidaproblematik.
  • Introducera (d.v.s. börja försiktigt) GAPS-bakverk som är normalt sötade med frukt och honung.

Slutord om introduktionsdieten

Minns att vi är alla olika, och det tar lite olika tid för oss att ta oss igenom intro. I vissa särskilda fall, kan en del gå rätt på full GAPS t.o.m.

För att veta att du är redo att gå till nästa steg: se till att du är fri från smärtor och diarréer, eller andra reaktiva symptom. Det verkar vara lite annorlunda med förstoppning, då man nästan måste till senare stegen för att få det att släppa. Det är därför man inför juicer tidigare t.ex. och kan ha nytta av lite mer fibrer som ju kommer på de senare stegen.

Vissa gånger kan du behöva gå vidare trots att du inte tål allt, eller kanske kan införa frukt tidigare, men måste vänta med annat. Introt ger ramar och en grundtanke. Man kan se den röda tråden i hur och varför man introducerar olika saker på olika steg. Följ det i stort, men anpassa på detaljnivå.

Full GAPS!

Nu när du gått igenom introduktionsprogrammet, kan du börja njuta av allt som är tillåtet inom GAPS! Som vanligt är det bra att ta det lugnt när du börjar med nya saker. Man ska liksom inte heller nu plötsligt sluta med buljong och börja vräka i sig kakor.

Se till att äta minst ett mål med buljong varje dag. Jag åt 16 dl varje dag i början, och äter nu 8-12 dl. Jag vet hur läkande och bra buljong är, och kommer att ha det som en bas i min diet så länge jag någonsin orkar. Den ingår ju även i de kostupplägg som rekommenderas efter GAPS. Jag äter soppa även till frukost fortfarande. Det känns sååå bra i magen och gör mig nöjd.

Tips för att få in buljong utan att äta soppor

  • Drick buljong likt te eller kaffe på maten. Så att ni lagar GAPS-tillåten mat på andra sätt än soppor och grytor, och tar en kopp buljong till eller efter. Man kan koka lite pepparmynta, libbsticka eller kanske vitlök/ingefära i, så blir det mycket likt te.
  • Låt buljong koka in i mat där det går. T.ex. köttfärssås, tacofärs, wokar där man kan tänka sig lite mer vällagade grönsaker o.s.v.

Avsluta GAPS?

Man bör gå på GAPS i 1-2 år, oftast ca 2 år, innan man är läkt. Man ska förstås märka att man är läkt också och ha varit helt fri från problem i minst 6 månader. Sedan kan man gradvis börja gå över till annan kost. Det optimala är att välja någon paleodiet (finns ju flera nu för tiden) eller äta enligt WAPF. Du ska, om du lyckats, kunna göra enstaka undantag, t.ex. följa med barnen på pan pizzabuffé någon gång då och då, men du kan inte återgå till en degenererande kost, då du kommer att bli sjuk igen förr eller senare (jmf med bantning, man måste ändra livsstil).

Bland det första som kan införas, brukar potatis och sötpotatis vara. Inför på samma sätt som med födoämnen under introt, och testa dig fram. Sedan kan man införa fermenterade gryn som bovete, hirs och qinoua. Glöm inte att det är viktigt att ha mycket fett till, det skyddar tarmen.

Vill du äta riktigt bröd, så är det hemgjort surdegsbröd som gäller. Skaffa en bra maskin, och se till att kunna göra mindre, hanterbara och enkla degar. Jag har gjort megabak förr, och det tog emot att ta fram assistent och stå och bråka med jättedeg. Det går att göra surdegsbröd på bovete, men kan vara lite trixigt.

Surdeg kan användas till mer än bakning: som god redning i soppor, eller att göra pannkakor av.

Det kommer att bli viktigt att allt du äter, är bra framställt och förbereds och anrättas på rätt sätt. Våra moderna sätt innebär oftast att vi förstör näring, eller INTE förstör antinutrienter. Nötter, frön spannmål, allt sådant bör blötläggas och gärna syras eller groddas. Vissa grönsaker bör kokas, andra inte, somliga är bra att man växlar tillagningssätt.

Tänk på att det mesta som man tänker sig att växten INTE vill att vi äter, har skydd som skadar oss. Medan frukter är till för att ätas (ej fröna då).

Kött och animalier bör vara ekologiska och från djur som är gräsbetes eller äter arteget. Ska vi äta arteget, är det ju bra om den mat vi äter, har ätit arteget (eller växt i jord som passar och inte är proppad med enstaka näringsämnen av syntetisk typ).

För bästa förståelse av dieten:

GAPSFör att få så djup förståelse som möjligt, rekommenderar jag verkligen att man skaffar och läser Boken. Jag fick själv mycket mer förståelse för detaljer och när man behöver avvika hur man då ska göra och om det är lämpligt. Man lär sig tänka själv helt enkelt, och slipper andras tolkningar.

Du hittar boken billigast på Adlibris (fraktfritt över 99 kr och denna kostar mer än så).

Jag har varit otroligt förvirrad själv angående vissa grönsaker, örter som tillagas, kryddor, när man ska gå vidare, om man ska äta benbuljong, och har därför ställt frågor på både gapsdiet.com och gaps.me.

Informationen jag fått från olika andra håll, har gått vida isär om huruvida man ska äta benbuljong eller om det är för starkt på intro, om man ska äta fibriga grönsaker som kålrot, om man ska äta örtkryddor, om man ska gå vidare till nästa steg trots kvarvarande symptom (det är nog allra svårast). Svaren jag har fått från bl.a. rådgivare på Dr. Natasha Campbell-McBrides egen site, har alla gått ut på samma sak: det är ok att äta allt det där, om man tål det – och det ganska tidigt. Benbuljongen kan ge avgiftningssymptom hos vissa, eller nässelreaktioner eller så, och då bör man vänta. Introducera alltså inte det allra första, utan ta det lugnt. Jag själv tål alltihop, och p.g.a. min svåra förstoppning, är det helt ok med VÄLkokt kålrot och liknande (”al dente” ger den mig IBS än idag när jag precis gått in på full lite försiktigt).

Lycka till!

Honung – raw, nyslungad, kallrörd, ekologisk, svensk…

Allt kan bli problem, så även honungsinköp. Det är ju inget jag tänkt på förr. Köpte billigaste honung med god smak bara. Så fick det vara bra.

235_2e3258d455df3d121be307bd3c5f0cad95

Sedan började jag fundera, ekologisk honung, vad innebär det? Svensk honung då? Det stod i min bok om surdeg, skriven av Annelies Schöneck, att svensk och bulgarisk honung var de enda som dög för surdeg, då de inte var pastöriserade och ”dödade”. Då började jag söka mer information och fann att det inte var särskilt enkelt. Inte bara att kvickt rycka åt sig en KRAV-burk från hyllan (och KRAV, mången honung är nog KRAV av sig själv, om binas närmaste omgivning består av det vilda och obesprutade).

Nu är det inte så enkelt, utan det finns gott om värmeförstörd honung i Sverige också. Och håll koll på vissa andra sorter: det finns jättefina burkar med bikaka inuti, men läser man så står det att det är glykossirap och lite whatever i burken. Inget att ha alls.

Nu är jag självklart ingen honungs- eller biodlarexpert, men tänkte sammanfatta det jag fått lära mig av några olika biodlare som bara ”kallrör”, d.v.s. inte hettar upp, sin honung. Jag har aldrig sett processerna, så jag kan absolut inte alla detaljer. Men jag vet tillräckligt för att veta vilken honung jag vill köpa, varför och hur förvara. Förutom: när jag ska köpa ej raw honung, lite billigare alltså, när jag vill baka och ändå ska värma: ska jag välja eko eller svensk, eller vanlig billig om det kanske inte spelar någon roll? Tipsa mig gärna!

Olika steg

När honungen tappas, är den rinnande och full av både enzymer och mjölksyrabakterier och därmed probiotisk. Probiotikan dör inom ett par veckor, men om du fryser in honungen, kan du ta fram under året, och få nyslungad honung året runt. Det går att frysa utan att burken spricker – jag har frysen full!

nyslungad honung

Efter ett par veckor dör alltså probiotikan, och honungen blir också mer och mer fast och kristalliserad och kommer inte att vara rinnande mer.

Om honungen rörs tillräckligt (vet inte hur det går till hos biodlaren) så kommer raw honung att alltså utan uppvärmning, hålla sig rätt mjuk och fin länge, om än inte flytande. Om den inte rörs alls, blir den stenhård. En honung jag köpte från rawfoodstore var precis sådan. Stenhård. God på sitt sätt, lite som en karamell när man tar en sked, så den har sin plats hos mig den med.

De biodlare som har mycket honung att tappa, hinner inte hålla på att röra, utan måste värma upp honungen i steget när den ska tappas på burk. Det är då den förstörs när man värmer upp över raw-gränsen. En del menar att det räcker att värma till 37 grader, som i kupan, för att kunna tappa upp (vilket inte förstör raw-kvaliteten med alla enzymer och probiotika), men de jag talat med som värmer, värmer mer än så, ofta ganska mycket mer.

Ett alternativ är att som Tjörnhonung, investera i maskiner som rör honungen så den håller sig flytande inför tappningen, och sedan håller sig mjuk utan att bilda kristaller, vid lagring i burk.

Små biodlare har ofta inte problemet med så stora kvantiteter att de ska välja på dyra maskiner eller upphettning. De kan tappa direkt om de vill. Men då blir det svårt för oss konsumenter att hitta honungen. De kan ju liksom inte leverera året runt till stormarknaden.

Enligt en biodlare som satsar på raw, så kan man faktiskt värma honungen en stund utan att enzymerna förstörs eftersom de inte förstörs direkt. Vet inte om det stämmer. Men det skulle innebära att du kan ta en sked i ditt te utan att missa enzymerna (nyslungad honungs probiotika klarar det nog inte). Om detta skulle betyda att man snabbt kan värma och sedan kyla som en del biodlare gör vid tappning, låter jag vara osagt. Jag har ingen som helst info på att det skulle fungera, bara motsatsen. För att vara på säkra sidan: ät honungen raw.

Flytande honung som inte är nyslungad, är troligen alltid värmebehandlad, utom vissa sorter, t.ex. akaciahonung, där det är något speciellt med akacians nektar som gör att honungen inte stelnar. Kommentera gärna nedan om ni vet fler sorter som är flytande som raw. Det är enligt mig nämligen godare med mörkare honung än akacia – minns grekisk timjan honung (som jag inte tror är raw, men hoppas ni vet bättre!).

Fördelar med honung

Honung har många positiva egenskaper. Självklart är den nyslungade bra, då den innehåller probiotika. Den är också bra att starta surdeg med, men det upplever jag faktiskt fungerar med all honung. Kanske för att det är lämpligt socker i helt enkelt. Eller för att det, ännu mer helt enkelt, är lättare att starta surdeg med sött i, än en på bara mjöl och vatten!

Honung, raw sådan, har antibakteriella egenskaper. Särskilt bra ska en utländsk sort som heter Manuka-honung vara. Forskare har kommit fram till att det både är den nyslungade honungens mjölksyrabakterier, samt mognad honungs andra ämnen, som har dessa egenskaper. Nyligen har man även kommit fram till att den betydligt billigare och i Sverige vanligare ljunghonungen bör vara lika bra som Manukahonung!

Några länkar till info om detta:
Vi har löst honungens gåta
Nya Zeeländsk honung rena dundermedicinen
Honung – en dunderkur för hälsan

Mycket intressant! Så jag har satsat på att nu under säsong, köpa på mig ett lager nyslungad honung och stoppat i frysen. Vi tar en tsk var varje dag. I smoothie, i surkål (det blir vansinnigt gott ihop med det sura), rör med en äggula…

Eftersom honung är antibakteriellt, så rekommenderas det inte för kefir av båda slagen (vatten resp. mjölk). Däremot fungerar det utmärkt när man gör surdeg, och att söta med när man fermenterar sill, eller jäser mjöd, då honungen i stället skyddar mot oönskad missväxt, så jag har mina tvivel. Vissa källor gör gällande att honungen utspädd i vatten inte är så antibakteriell att det gör något.

Kan det vara så att honungen, likt vissa andra ämnen som salt, inte är lika negativt för alla mikrober? Kanske de attackerar vissa typer av bakterier, men inte mjölksyrabakterier? Jag gör nu ett test på mina stackars vattenkefirgryn och med vanlig billig honung. Den ska ju vara antibakteriell också (läs länkarna ovan). Dessa gryn är de första vattengryn som växer till sig hemma hos mig. Jag har lite underligt vatten, så jag har inte lyckats få vattenkefiren att växa. Kommer fortsätta och sedan testa med annan honung.

Sista födofördelen jag listar, som gör att honung återfinns på alla GAPS-sidor och i GAPS-recept: den innehåller inga sammansatta sockerarter! Den går alltså bra att äta utan att störa tarmen! Jag har den i allt jag bakar eller tillagar som ska ha sött i sig, och där det inte är bättre med dadlar eller torkad frukt.

Honung är en kraftig humektant. D.v.s. att den drar åt sig fukt. Det gör att bakverk kan dra åt sig fukt, hårda kakor blir mjuka o.s.v. Baka därför inte ett stort lager. Denna fuktbevarande förmåga gör honung bra att ha i hår- och hudprodukter. Mer om det får du googla dig fram till 😉

Honung jag köper

Det står sällan på burkarna om honungen är raw/kallslungad/kallrörd/ej värmebehandlad. Man får kontakta biodlaren. Och det har jag gjort med några! Så jag tänkte lista dem som jag vet säljer oupphettad honung.
  • Tjörnhonung, alla sorter. Dessa har investerat i maskiner som kan röra om, och därmed få fram stora kvantiteter raw honung!
  • Sven-Olof Nilssons honung. Säljs i Stenungsundsområdet, då det är en mindre biodlare.
  • Honung som du köper på Kolhättans ekogård. De bor nära Sven-Olof och har fått tips och hjälp av honom vad jag förstod.
  • Nolhaga bigård som säljer under ”Kungälvsmat” bl.a. De svarade själva att ingen honung var uppvärmd, men man kanske ska kolla igen.
  • Ringabergets honung som finns på många hälsokoster. Jag har mailat och frågat 2-3 gånger om detta, så de bör ju vara raw som de säger.
  • Tavlebords honung. Vet inte om det gäller alla deras sorter, men köper man från deras gård på Tjörn, så kan man ju fråga direkt.
  • Akaciahonung från utländska www.honey-yard.eu ska vara raw. Och flytande eftersom det är akacia. Säljs på en del saluhallar, bl.a. stora Saluhallen och Saluhallen Briggen i Göteborg.
  • På iHerb kan du köpa billig raw honung: Y.S. Eco Bee Farms har billigaste sorterna. Deras basic på dryga 1 300 gram eller dryga 600 gram är billigast. Basic i mellanstorleken dryga 900 gram är lite dyrare (marginellt men underligt ändå). Jag har köpt, och det var gott. Om du använder min kod GEB637 får du 5-10 dollars rabatt när du handlar på iHerb för första gången.
  • På många svenska hälsoinriktade butiker på nätet, kan du också köpa raw honung. Men den är där oftast mycket dyr. Den billigaste jag kunde hitta, kostade det dubbla mot de jag numer köper.

honungsburk

Burkarna med etiketter från biodlarnas riksförbund, sägs att vara av bra raw-kvalitet, men jag skulle inte chansa, utan ringa eller googla odlaren (namnet står på burken) och kolla av. Någon jag kontaktade, hettade faktiskt upp honungen, och sade att ”vaddå enzymer”. Så alla har inte fullständiga kunskaper om honung som mer än gott och sött.

När jag ska baka eller på annat sätt värma honungen, köper jag billigare honung. Och då är jag kluven: ska man välja ekologisk KRAV-honung, eller svensk? Vet någon bättre, så tipsa mig. I nuläget väljer jag vilket som av det, och går på kg-pris. Den måste vara billigare än raw, annars försvinner meningen att köpa detta, då kan man ju lika gärna döda sin raw.

Verkar en honung bra, ring eller emaila gärna och kolla med biodlaren. Stor chans att det är raw. Besök gärna små gårdsbutiker. De kan ha både tillsatsfria charkvaror, raw honung, gräsbeteskött. Ofta ganska billigt (men inte alltid, vilket jag fått erfara).
etikett_stor

Järn: köttfaktor, hemjärn, vegetabilier och järn

Det låter ju enkelt: har du järnbrist, ät något med mycket järn eller köp ett tillskott.

Enkelt är ju aldrig något, och här finns en uppsjö parametrar som vänder uppochned på allt man tror och lär sig.

Vid GAPS har man oftast svårt att ta upp många vitaminer och mineraler. Vidare anses det inom både GAPS, WAPF och Paleo att man ska inta så få tillskott som möjligt. Det mesta ska komma via maten. Och det är ju självklart sant. Men ibland måste vi ta tillskott. Ibland p.g.a. dåligt upptag just nu (eller om det blivit kroniskt), ibland p.g.a. andra faktorer som gör att vi inte får till oss det vi stoppar i oss, eller för att vi inte kan äta viss föda p.g.a. intoleranser och liknande. Stress och sjukdom kan också kräva ovanligt höga doser av vissa ämnen.

Järn är viktigt, och, enligt mig, så bör man se till att få upp värdena. Det är något som går alldeles utmärkt om man gör rätt, även vid GAPS om jag ska tro min egen kropp. Och gör man rätt, ska man dessutom slippa magproblem.

Olika sorters järn

Järn finns i olika sorter. Jag ska gå in på det rätt lätt, inte komma med kemilektioner.

För mig har det huvudsakligen handlat om två kategorier: hemjärn och icke hemjärn. Hemjärn finns i animalier, i rött kött, lever, blod o.s.v. Det är lättast att ta upp. Vill man köpa som kosttillskott, så finns det där också.

Icke hemjärn verkar finnas i flera varianter, jonform, tvåvärt, trevärt. Läkemedel med järn är ofta två- eller trevärda och kända för att skapa magtrubbel. Hemjärnet har mycket högre upptag än icke hemjärn. Enligt Kurera.se: Blodbundet järn har ett upptag på mellan 20–30 procent och icke blodbundet järn endast 1–3 procent. Blodbundet järn är alltså hemjärn.

I vegetabilier finns också icke hemjärn, och där är problemet att växters mineraler binds hårt till av olika ämnen som oxalsyra eller fytinsyra. Dessa ämnen kallas ofta antinutrienter just p.g.a. att de binder så hårt. De kan t.o.m. binda mer av mineraler från annan mat, i tarmen, och föra med ut. Summan blir att man blir av med mineraler. Därför är det viktigt att preparera vegetabilier på rätt sätt (mer om det i något annat inlägg som får komma senare).

För att undvika magproblem och för ökat upptag, rekommenderas ofta ”något surt”. Det stämmer, delvis. När man äter järn från vegetabilier, eller järn från medicin som Duroferon, kommer C-vitamin – ”något surt”, att hjälpa till att omvandla icke hemjärn till hemjärn, som sedan lättare tas upp.

För hemjärn gäller följaktligen inte ”ät något surt”, eftersom det redan är hemjärn. I stället går det att öka upptaget på andra sätt. I slutet av 60-talet upptäckte en grupp forskare att upptaget av hemjärn ökade av muskelkött. Man visste inte riktigt varför. Detta kallas ”köttfaktorn” och är något jag är noga med. Äter jag blodmat eller lever, så tar jag alltid lite muskelkött till. Skaldjur eller vanligt kött. 30-50 gram brukar jag ha. Musslor går bra, men tänk på att det är rätt liten del som faktiskt är muskel i den. Möjligtvis har den bland alla inälvor glatt muskulatur, som jag inte vet gäller som köttfaktor. Annars är det ju bara den stora stängarmuskeln man ser som vanlig muskel.

Enligt Kurera.se igen, så finns det även i animalier en rätt stor andel icke hemjärn, så det kanske är vettigt att ändå äta ”något surt” till.

Kolla gärna Kurera.ses info om järn som jag länkar till ovan. De har mycket information om alla vitaminer och mineraler, och skriver på ett sätt som inte verkar vego-, LCHF-, eller whatever-vinklat. Känns ganska objektiva.

Lite om mig och min järnbrist

Jag lider av järnbrist – eller har gjort. Eftersom jag behöver rätt extrema doser varje dag, antar min läkare att min tarm inte tar upp järnet effektivt. Han tror, som jag, att min tarm troligen är skadad. Jag har ju haft otaliga anorektiska episoder, och blivit sämre för varje omgång. Svält skadar tarmen…

Jag började äta tillskott. Först tänkte jag inte så mycket, utan köpte bara. Gick på mängden, så Blutsaft köpte jag inte. Senare testade jag Blutsaft ändå, då den rekommenderades. Det är järnglukonat i, inte särskilt bra som järnkälla, och dessutom tillsatt. De flesta tror nog att Blutsaft innehåller järn från sina naturliga ingredienser, men så är det alltså inte.

Jag fick aldrig upp värdena, och köpte då hemjärn i stället. Åt 100 mg per dag, vilket kostade alldeles för mycket. Järnet låg kvar på samma nivå. Ferritinet på nedersta gränsen, HB likaså, fritt järn – nedre gränsen.

Träffade min nya läkare, som till skillnad från vanliga läkare, inte tycker att man ska gå runt med värden ”på nedersta gränsen” samtidigt som man har symptom. Han ville ha upp mig på optimala värden och se vad som hände. Så jag fick Duroferon utskrivet. 100 mg per dag. Jag tog det tillsamman med sura saker och C-vitaminer (vanlig askorbinsyra ihop med flavonoider, inget buffrat). Järnet sköt i höjden, trots att det inte var hemjärn, och några magproblem hade jag inte, trots kroniskt hård mage (troligen eftersom jag åt C-vitamin till). Efter ett rätt kort tag, hade jag optimala värden.

Jag gillar nu inte tillskott, och kom på att söka efter järnrik mat. BLOD – det är det bästa. Lever sedan. Lever innehålelr vitaminer i mängder, och för att få i mig det järn jag behövde, krävdes lite väl mycket lever med tanke på A-vitaminöverdoser, så jag valde att äta mest blod, och äta lever två gånger i veckan.

Det har nu visat sig att mina optimala värden håller i sig, och jag är helt fri från tillskott.

Något ont i magen har jag inte haft av något tillskott alls, och då är jag ändå mycket känslig för förstoppning och alltid hård i magen. Antagligen beror avsaknaden av problem på att jag alltid tog C-vitamin till och kombinerade rätt.

När jag blir frisk från GAPS, hoppas jag kunna sluta med allt blod. Det går nämligen inte att få tag på KRAV-märkt, och det är oftast citronsyra i det. Lever däremot, kommer jag fortsätta med två gånger per vecka, kanske tre. Hittar jag KRAV-märkt blod utan citronsyra, så blir det självklart en och annan rätt med blod. Finns mycket gott man kan göra.