Då ska vi se, lite undantag kanske. En kladdkaka på café?

Minns ni? En latte eller vad man vill ha, och en stor kladdkaka med grädde. Fast först, några timmar innan, en bit mat. Eller kanske en pizza och en öl?

Men nej, det äter vi ju inte. Eller?

Sedan läste jag Chris Kressers bok
Your Personal Paleo Code: The 3-Step Plan to Lose Weight, Reverse Disease, and Stay Fit and Healthy for Life

Han skriver om 80/20-regeln.

Men nej igen, först måste jag väl berätta att Chris Kresser är en av de ledande inom paleokosten. Licensierad akupunktör och arbetar med integrativ medicin. Han har en stor site och ger ut info och böcker. Så vet vi lite vad han sysslar med. Lite mer om honom och hans bok i ett annat inlägg.

80/20-regeln, vad är det då? Jo, den kommer ju igen både här och där, eller vad sägs om: ”om hunden gör rätt 80 % av gångerna, så lyckas träningen lika bra som om det blir rätt 100 % av gångerna” eller ”20 % av kunderna står för 80 % av försäljningen” och ”20 % av förarna står för 80 % av olyckorna”. Vi anar en normalfördelning där i bakgrunden, inte sant?

I vårt fall innebär 80/20-regeln att vi äter så bra vi kan, på det sätt vi valt, 80 % av tiden, och kan fuska till det 20 % av tiden. Vi behöver ju inte välja sämsta sortens mat på restaurangen, bara vi inte känner oss omöjliga och aldrig njuter. Jag väljer ofta det som är utan allt för mycket av de sämre kolhydraterna, väljer lamm i stället för fläsk, potatis i stället för pasta o.s.v. När det går. En dag gick det inte alls, och jag levde på provsmakning, bl.a. pizzabitar (tack Almö livs för att man får provsmaka alla era pizzor tills man blir mätt) och marmelad på Sundsby säteri.

Kanske känner du att det räcker gott med 95/5-regel för dig? Fine, då är det så. bara du känner att du inte hamnar utanför, måste missa livet o.s.v. En del trivs t.o.m. med 100/0-regeln.

Grejen är att vi just inte ska hamna socialt utanför, inte ska känna att vi försakar det vi vill ha i livet, inte ska låta bli att njuta när vi ändå fuskar (NJUUUT, tänk inte ”jag borde inte”. Du har valt en kaka, och det är ok som undantag om du inte har verkligt svåra absoluta intoleranser – jag uppmanar ingen med svår bekräftad celiaki och extrem laktosintolerans att moffa vetemjölsvälling liksom).

Chris Kresser och Matt Stone, beskriver båda hur de träffat patienter (och Matt Stone även om sig själv) som inte blivit friska hur bra de än äter, förrän de börjar leva, gå ut och ta en öl med vänner o.s.v. Man riskerar även att bli så restriktiv att man får lite energi, när man är väldigt nyttig.

Ytterligare strategier för att inte känna sig låst och bli stressad över det (stress är en stor faktor för ohälsa också) är att inte vara för restriktiv och tänka vad man får och inte får. Köp hem det du valt som bra mat. Var inte för restriktiv, välj råvaror med omsorg, ha din lista med valda varor så du lätt kan köpa mer. Så att du hemma bara kan laga mat utan att tänka på alla ”får, ska och bör och inte får, inte ska och inte bör”. Gör inte alltför konstig mat i onödan (tyvärr ser jag sådant ibland).

När du är ute och gör dina undantag, så GÅR det ju också att välja det minst dåliga. Man måste inte välja margarinstekt fläsk med pasta, eller linolsyrabadande rätt, om det finns grillat lammspett med ugnsbakad potatis och rotsaker. Om det inte är så att det är just det där fläsket man vill ha förstås. Samma bland bakverken. Välj det minst dåliga – AV DET DU GILLAR (du ska ju inte välja äckliga saker för då faller ju fördelen med regeln – jag väljer gärna thaimat ibland, snacka om linolsyra).

Jag har kört dels mindre restriktivt det senaste, fört in MYCKET mer kolhydrater i min kost, samt 80/20-regeln, som är nog just 80/20 nu på sommaren med alla födelsedagar och glassutflykter. Jag gissar på 90-95/10-5 sedan i höst.

Och jag mår SÅ JÄKLA BRA av det! Visst, förstoppad är fortfarande mitt andra namn. Det har hängt med allra längst, så kanske släpper det allra sist. Men psykiskt: slippa tjafs och jobb i onödan. Det räcker ju med att man aldrig valt rakt från menyn ändå, att inte äta något alls är ännu jobbigare. Att NJUUUTA av en glass på IKEA som igår. Valde räksallad för att det var det minst dåliga, men åt ett bröd till, samt en glass sedan. Utan att känna ”det här är fel” utan mer ”detta var gott”.

Jag undrar om alla år med försök var fel. Om det var fel väg att prova olika restriktiva dieter och stressa kroppen med dessa. Att äta bra råvaror är ett måste i längden såklart, det är ju 1900-talets nya mat vi blir sjuka av. Allt processat. Kanske hade jag inte lärt mig det, om jag inte gått vägen via restriktiva dieter. Kanske ett nödvändigt ont för oss som var tidigare ute.

Nåja, nu var det ju 80/20-regeln vi skulle prata om.

Mitt varmaste tips till er som inte har en uppenbar risk (blir akut sjuka, har svår diabetes, svår allergi o.s.v.) att fara illa av lite vad som helst, är att börja med undantag om ni känner för det. Undantag ska vi klara. Den som mår bra av sin kost, men inte kan göra undantag, KAN leva på en kost som bara symptombehandlar. Tänk LCHFaren som inte kan äta minsta kolhydrat utan att svälla upp och må dåligt akut. Den är inte botad. Äter man en välkomponerad kost, t.ex. Chris Kressers paleo, eller följer WAPFs idéer, så funkar det utmärkt. Det blir alltid svårt när man är för restriktiv och utesluter något helt. Följden blir ofta att man blir mer känslig för den råvarugruppen. Ofta sprider det sig, och personen blir mer och mer restriktiv.

Observera att jag inte uppmanar till hejdlöst skräpmatsätande. Bara normala undantag, där vi i vardagen fortfarande fnyser åt industrikött, konventionella grönsaker, GMO, linolsyra, större mängder antinutrienter o.s.v.

Efter jag började med mindre restriktiv kost, fick jag först ett litet bakslag med hjärtklappningar och acne i halva ansiktet. Sedan märkte jag att när jag var sugen p.g.a. ”beep beep – ÄÄÄT nu, det var 5 timmar sedan” så kunde jag ta lite torkad frukt, eller t.o.m. ett bakverk (paleo eller ej, men sött i alla fall) och STÅ MIG. Hur länge sedan var inte det? Så märkligt.

E-boktips! Samt lite funderingar.

Hej på er! Nu har jag läst några bra böcker i e-format, närmare bestämt böcker som köpes på Amazon och läses i Kindle, ett program som man kan logga in på från vilken dator eller smartphone som helst och hitta sina böcker.

Av en slump kom jag över 12 Paleo Myths: Eat better than a caveman av Matt Stone.

Det blev lite av en ögonöppnare för mig, även om jag inte tycker att den var så jättebra. Man fick inget bra grepp om vad han tycker man ska äta egentligen, när man läser den. I stället ges ett intryck av: ”ät vad du vill”. Ändå var den en ögonöppnare, då den avslöjar en hel del saker som man ”bara tror på”. Denna bok fick mig att vända helt och börja lyssna till alla mina egna teorier, erfarenheter och vad jag själv hade funnit bevis nog att tro på på riktigt. Det tog inte många dagar förrän jag mådde bättre. Först ett rejält acneutbrott bara, de gillar ju att komma när man lägger om kost. Jag har aldrig haft acne och sådant annars.

Läs om hur ALLT vi hör om och tror på är selektivt. Det är inte bara livsmedelsverket eller ens ”motståndare” som presenterar handplockade studier. Det gör även LCHF-rörelsen, paleorörelsen, CR-rörelsen och de som ska bevisa hur den optimala kosten ser ut genom studier på en utvald population.

Läs om myter om paleo-lowcarb och hur vi nog troligtvis behöver av allt, inte restriktivt. Vad som händer när man är restriktiv, både kemiskt med kroppen och psykiskt.

Läs om olika dieters, men särskilt lowcarb-paleos, motsägelsefulla sanningar. Matt Stone har, precis som jag, testat olika restriktiva dieter där man går upp som en sol i början, men ned som en pannkaka efter ett tag. Och att göra om samma misstag med nya dieter, leder in längre in i träsket, med allt snabbare utbrändheter (det handlar om ett slags utbrändhet). Låt er inte luras av ord om die off, ”försök hårdare” m.m. Kanske kan det vara sådant, men du måste känna själv. Är det INTE die off och ”försök hårdare” så ligger du illa till. Lita på dig själv. Kör inte på i blindo. Boken beskriver ett tydligt mönster av ”upp som en sol och ned som en utbränd pannkaka” på flertalet restriktiva dieter. I vissa fall även när det bara är vi som mentalt blir som specialintresserade och kosten inte är alltigenom dålig. Psyket har stor kraft.

Men, köp en annan bok när du vill praktisera, för här får du inte mycket sådan hjälp.

Observera att eftersom alla inte är lika, finns det inget som säger att det inte finns folk som fungerar bättre på en viss restriktiv diet. Vegan, lowcarb (paleo eller ej), GAPS, lågfett o.s.v. Vi är alla mycket olika p.g.a epigenetik och hur vi utvecklat vår ”ohälsa” så att säga. Somliga har sjukdomar som gör att måste hålla sig till en viss diet, inte att förglömma. Via Facebookgrupper känner jag till ett flertal personer som fungerar fint på lowcarb t.ex. men också flera som alltid harvar runt i ett träsk där det verkar gå sämre och sämre, eller aldrig framåt, eller där de blir känsligare och känsligare och utesluter fler och fler födoämnen.

Jag satte upp mig på Matt Stones mailutskick på 180 Degree Health och får då och då en gratis bok via Amazon. Så nu har jag även läst Diet Recovery.

Här får man betydligt mer info om vad och hur man ska äta, hur man ska tänka, hur man ska motionera. Den gav MYCKET faktiskt. Det finns även en del 2 eller nyare upplaga, som heter Diet recovery 2, och som ni hittar på Matt Stone page på Amazon (ja, ni hittar alla böckerna här).

Det är slående hur oberoende Matt är. Han tror inte på ena eller andra dieten. Och har tror definitivt inte på att restriktiva dieter är långsiktigt hållbara. Och han är rätt ödmjuk, trots sitt raljanta och högst kritiska språk som ger ganska många skratt. Har man varit lowcarbare, så behöver man uppa kolhydraterna och fokusera på mycket sådant, men har man varit vegan eller fettskrämd, så är det aminalier och kanske fett, resp fett man ska uppa och fokusera på.

Han skriver även om tankesätt, hur ska vi tänka om våra kroppar, maten vi äter, ideal, hälsa; vad vill vi med våra liv? Vill vi tänka ”jag borde inte” när vi gör undantag? Eller ska vi njuta och inse att om man äter typ 80 % bra mat, så går det bra att köpa sig en muffins och bara njuta ibland?

Han skriver om motion, vilken som ökar ämneomsättningen, vilken som är neutral, och vilken som minskar. Och bered er på att vända det lite uppochned, med helt logiska förklaringar som får en att bara tvingas börja tänka lite. Han menar inte att vi ska sluta motionera, bygga oss om vi vill o.s.v. – nä, mer inse vad som ger vad, och vad vi ska fokusera på om vi har vissa mål.

Läs även om hur maten kan öka eller sänka ämnesomsättningen, och hur 1900-talets nya fett: linolsyrastinna oljor (vegetabiliska frö-, majs- och vissa nötoljor) gjort sitt segertåg över världen, och hur mycket av vår ohälsa som faktiskt är direkta symptom vad denna fettsyra har för funktioner och effekter i kroppen.

För den som trodde att Matt Stone tycker att vi ska äta glass och godis: NEJ! Eventuellt i en övergång, och då för att resetta psyket eller göra det enkelt för sig. I längden tror han på extremt bra råvaror. Där man ser till att ha rätt saker hemma, så man kan äta vad man vill av det som är bra. Är man resettad och har lyckats, så ska man inte behöva ha kontroll och sug efter sött-sött-sött (och jag kan avslöja att jag själv numer hanterar sött nästan som en fullt frisk – det har gått oerhört bra framåt hittills). Överätandet av kanske kass mat i början, är dels för att låta kroppen känna att den inte alltid får lite mindre än den behöver (varvat med överätning) och för att psyket ska få känna att det till slut inte är gott längre. Har man matberoende, så är det lite annorlunda, men på måndag 21/7 2014 ska Stone släppa en podcast som tydligen ska adressera hur man ska gå tillväga då. Men han svarade mig kort på FB att de han hjälpt ändå tappar beroendet när de följer hans råd och inte kompenserar med skuld och restriktioner och ohälsosamt hälosam mat efteråt.

Det var den boken det. Jag vill nog läsa 2:an också.

Sedan läste jag Hypoglycemia: What It Is, What It Isn’t, and How to Fix the Root Problem. Intressant även den. Särskilt för oss som haft lågt blodsocker, men inte superduperlågt. Vi som verkligen kollat då. Jag låg alltid under 4, även efter mat, vilket är lågt. Men jag dippade inte så lågt som jag trodde, utan när jag testade vid en förfärlig dipp med medvetandesänkning och allt, så hade jag 3,5. Samma när jag testade en annan gång. Denna bok förklarar varför, och det är ungefär vad jag trodde själv också. Här får man dock lite tips om hur man kan äta och vad man kan göra. Jag gissar att även de som har en verklig dipp och hamnar på 1,9 eller liknande, kan må bra av att testa detta. Och, vi som har våra dippar på kvällen i stället för det vanliga: på morgonen, får tänka om lite, och äta det som tipsas om på kvällen, på morgonen. Men det står i boken att man får placera maten där efter hur ens dippar ligger.

Orsaken till hypoglykemi som det kallas populärt även bland oss som inte har riktigt låga nivåer, beror på adrenal fatigue och obalanser i stresshormonerna. Eftersom dessa ökar blodsockret, så är det klart att de som är helt binjureutmattade, får riktigt lågt blodsocker, medan de som inte kommit så långt, får symptomen på lågt blodsocker, när systemet reagerar på en sänkning, och lyckas hålla blodsockret uppe. Symptomen vid lågt blodsocker, kommer sig faktiskt av stresshormonernas aktivitet för att försöka höja blodsockret.

Jag kommmer att vilja läsa fler av Matt Stones böcker, men har inget köpt än. Väntar på att se vilka 5 man kommer få gratis via mailutskicken. Sedan kanske jag köper fler.

De jag först vill läsa, är:

Men även denna verkar intressant:
Det kan finnas anledningar att tänka om om vegankost, och lösningar för veganer så de slipper de inflammationer som linolsyra ger, eller den ämnesomsättningsänkande effekt som många av råvarorna, inklusive linolsyran har.

Det var ju inte vidare dyrt på Amazon, och jag har redan fått tips om lite andra böcker som jag köpt. Bland annat:
Den här som jag läser just nu. Den beskriver kosten hos 12 olika folkslag som lever utanför moderna miljön. Vissa beskrivna av Weston A. Price på 30-talet. Man ser tydligt hur folk lever länge och i helt avsaknad av moderna sjukdomar, på vitt skilda dieter. Bl.a. ett schweiziskt folkslag som lever på mestadels rågbröd och ost, samt mjölk. Det tror vi ju är skräpmat annars. Ett annat folkslag som Matt Stone brukar skriva om, men som jag inte vet om de är med i denna bok, är Pimaindianerna, som sägs blir sjuka av allt spannmål/kolhydrater de utsätts för i den moderna världen. Sedan visar det sig att de ursprungliga pimaindiangerna lever på spannmål och baljväxter till hög grad.

Jag tycker att det är otroligt intressant när man börjar vara mer aktivt kritisk, kolla källor, leta om det finns andra, i de här fallen, folkslag som är friska men inte äter det den du läser vill framhålla som ideal diet.

Vad har dessa folkslag gemensamt? Jo, de är självförsörjande, saknar vår typ av stress, äter oprocessad mat som visserligen ofta är förädlad men inte överförädlad så till den milda grad som idag. Bl.a. Jag har inte läst klart än, så jag har inte kommit till författarens eventuella slutsatser.

Det finns även några böcker om ”blue zones” som de ställen på jorden kallas, där folk lever länge och är friska. Sök på ”Blue zones” på Amazon. Och dra inga slutsatser från EN diet. Vad är gemensamt för inuiter, fruktätande afrikaner, spannmålsätande Schweizare, lågfettsätande japaner o.s.v.? Inte är det LCHF eller vegetarisk kost i alla fall.

Ett tips för Kindle-läsande: om du handlar via Kindle-appen, kan du få utdrag från vilken bok du vill. Då kan du läsa lite och avgöra om det verkar bra. På amazons site, kan du ibland se utdrag på webben också. Ibland finns de bara på amerikanska (.com) ibland bara på brittiska (.co.uk).

Hur gör jag nu?

Efter att ha varit med om ett turbulent år, där GAPS först läkte och sedan skadade mig, där paleo först gjorde det bättre, men sedan blev helt fel, där jag gick ned på lowcarb, mådde bättre först, men sedan fick sänkt metabolism och började tappa hår.

Jag har varit restriktiv på olika sätt, mått bättre först, men sedan dåligt. Att vara restriktiv innebär nästan alltid att man också blir ännu mer känslig (givetvis, har man svår intolerans eller allergi, så måste man ju låta bli att äta det man inte klarar) mot det man undvikit.

Efter att jag blev dålig på GAPS, har jag funderat mer och mer men inte haft en klar linje i hur jag lite halvt undermedvetet tänkt.

Sedan trillade jag över Matt Stones böcker av en slump, samt läste Chris Kresser. De redovisade fall efter fall som var exakt som jag (inte exakt samma i varje punkt, utan att de mått bättre först och sedan blivit sjukare och sjukare).

Så nu vet jag vad jag anser, klart och tydligt: SLUTA DIETA. Inte vara så restriktiv mer än möjligtvis i en inledande läkande period, sedan: ”ät för sjutton, sluta sänkt ämnesomsättningen!”

Alla restriktiva dieter, vegankost, LCHF, lågfett, restriktiva former av paleo, GAPS o.s.v. sänker på sikt metabolismen, och skapar problem med de födoämnen man utesluter.

Så nu är min fundering: vad gör jag med min blogg? Jag kan inte längre stå för den restriktiva GAPS mer än som en kortare fas möjligtvis. Inte heller kan jag ALLS stå för vissa extrema GAPS-råd, som högt intag av lök och vitlök m.m. Lavemang och 2 lite buljong per dag, kan skapa rejäla obalanser i natrium och kalium så 4 måltider buljong per dag rekommenderar jag inte mer än högst några dagar.

Jag vill gärna fortsätta skriva mer i den stil jag haft det senaste, om bra mat, om nyheter om metabolism och sjukdom relaterat till kost. Om rätt tillagningssätt och födoämnen man faktisk KAN utesluta där det finns fullgoda andra råvaror att äta i stället. De namn på ätandet jag står för mer, ligger någonstans mellan normalfördelad paleo och WAPF. Inte så restriktiv som paleo, men inte så tillåtande för baljväxter och spannmål som WAPF.

Tja, hur gör man? Synd att radera allt gammalt. Och hela strukturen är uppbyggd efter GAPS och extrema dieter.

Säljes: Kefirgryn, mjölkkefir, kefirkorn, tibetansk svamp, kefirkultur. Köp för egen tillverkning.

KefirgrynFör 100 kr inkl. frakt kan man köpa en portion kefirgryn av mig. Detta räcker till 5-8 dl mjölk per gång och ger lika mycket kefir på ca 1 dygn. Kulturen är levande så du slipper återupplivningsmomentet med torkad kultur, något som inte alltid lyckas. Kulturen växer till sig så att man kan göra mer kefir undan för undan.

Information om hur man sköter sin kefir, finns i mitt blogginlägg om kefir.

23 april 2018: Kefirkultur finns att köpa och nu är det ingen förlängd leveranstid längre!

Portionen skickas i dubbla påsar och lite papper i händelse av mindre läckage. Detta har visat sig bäst och läcker sällan alls. Lite läckage är dock inte farligt.

Försändelsen postas mån-tis, då är det minst risk att kulturen blir liggandes på posten över helgen. Post hämtas ej söndagar här, så jag postar ej då.

Kulturen bör tas om hand direkt, och inte bli liggande någonstans i onödan. Förvaras svalt/i kyl om man absolut inte kan ta hand om direkt. Ju kortare tid i försändelsen, desto bättre start (även om de är rätt tuffa så vill man komma igång och få balans på sin kultur så snart det går).

Betalning sker enligt följande: i förskott via insättning på bankkonto (hos bank som inte har Swish). Ni får en orderbekräftelse (ett betalmail) där alla uppgifter för betalning ges. Ange gärna adressuppgifterna direkt vid beställning, så går det snabbare för mig att skriva ihop och maila betalmailet.

För att beställa, kontakta mig på emma(a)wildrag.se

Jag säljer även kombuchasvamp (kombucha-SCOBY, Volgasvamp, kombucha-kultur) och jun-SCOBYer.

Kefirgryn

Vissa saker går att köpa ej ekologiskt

Ni kanske har sett olika listor som ”Clean fifteen” (lista med vegetabilier som är ok att köpa som ej eko) och ”Dirty dozen” (sådant vi absolut inte bör köpa ej ekologiskt). De kan skilja lite mot Sverige, då troligen varje region har sina behov av besprutning eller när de inte behöver sprutas.

Idag fick jag en länk till en svensk översättning med lite förklaringar. Ni hittar den här. Dirty dozen och Clean fifteen uppdateras varje år, så man kan med fördel kolla lite när de uppdateras. Avocado och kokosnöt brukar ligga bra till.

Det känns bra att avocado och kokosnöt finns med på de flesta listor med sådant man inte måste köpa ekologiskt av. Avocado är ju rätt dyrt, och även kokos om man vill använda den till egen raw kokosmjölk m.m.

På sidan står lite förklaringar. T.ex. är alla på listan inte HELT fria. Bara 61 % av cantaloupmelonerna var helt fria. Resten innehåller väl rester, men inga högre doser. Även ekologiska varor innehåller ju ibland rester som inte går att komma ifrån p.g.a. vindar o.s.v.

För mig är det nog ändå viktigast att de renaste var just rena – de är ju svindyra som ekomärkta. Resten har man råd med ändå.

Lite off topic men ändå inte, är att känna till att vilt och lamm ofta är gräsbetes och ganska giftfritt. Särskilt vilt går ju i hägn med skog och så, där man inte sprutat. Lamm går ofta i hagar, och kanske har det sprutats någon gång så att det inte är totalt giftfritt (vet ej hur mycket som kan vara kvar). Nu är ju inte lamm och vilt det billigaste, men just där jag bor går det att få tag i billigt vilt. När det gäller kött, räcker inte KRAV och eko; det måste vara gräsbetes också, d.v.s. att djuren ätit artegen föda och inte gått och proppat i sig linolsyrastinn, inflammationsfrämjande spannmål som ger dem en sämre fettsammansättning (3-6 ggr så hög halt linolsyra). Ännu sämre är det med ekologisk kyckling om den ätit mycket spannmål. Den kan ha 18 ggr(!!!) så mycket linolsyra i fettet än vilt och nöt som gräsbetat. Uppgifterna tagna ur Chris Kressers bok ”Your personal paleo code”. Jag har precis läst boken, och kan rekommendera den för er som inte kan anamma något rakt av, utan behöver mer info om hur och varför ni ska äta mer eller mindre fett, kolhydrater, göra undantag o.s.v. Ska försöka återkomma med en recension.

Skriv på listan för att påverka Amazon UK

Jag fick en länk till en petition man kan skriva på för att försöka påverka Amazon UK att ändra beslutet om att ta bort fri frakt för hela Europa. Det har stormat på deras Facebook-sida, och det verkar som de förlorar halva sin kundkrets. De kunde ju ha ökat gränsen för fri frakt, eller gjort något liknande, men nu blir det så dyrt att handla att faktiskt ingen handlar alls.

Här är länken till protestlistan (europeisk): https://www.change.org/petitions/amazon-reinstate-free-shipping-for-eu-countries-and-international-order.

OBS! Sprid den till era vänner också 🙂

Då var det slut på det roliga…

Amazon.co.uk som jag köper väldigt mycket från, har slutat med fri frakt till Sverige.

Tills idag har man kunnat köpa ”Prime!”-varor + addons, eller ”Fulfilled by Amazon”-varor för minst 25 pund och då fått fri frakt. Väldigt bra, och jag har köpt massor.

Men i morse (ja det verkar ju konstigt att komma med nyheterna dagen efter, men så var det i alla fall) kom detta mail:

As you’ve previously had orders delivered to Sweden, we wanted to let you know that our delivery options to Sweden are changing. From April 3, 2014, FREE Super Saver Delivery will no longer be available. You’ll have the option of Standard or Priority Delivery for orders being delivered to Sweden.

More information about international delivery rates and times can be found here.

We strive to provide our European customers the greatest possible selection at low prices and hope to see you again soon.

Regards,

Customer Service Department

Amazon.co.uk

Jag kollade för säkerhet skull, och ja, det stämde. Nu kostar en påse örter eller algpulver på 250 gram, 7 pund att skicka.

Det betyder bara en sak: jag kommer inte handla mer på Amazon förrän det, om möjligt, ändras tillbaka.

Så synd. Verkligen jättetråkigt, då jag köpt massor från dem, eftersom de inte hade en svindyr frakt som åt upp besparingarna man gjorde.

Edit 6/4 2014:
Här kan vi se de nya fraktpriserna. £6:40 PLUS £1:10 per kg (avrundat till närmaste 0,10 kg) gör att minsta frakt blir £7:50.

Produkttips för kvinnor

Jag bestämde mig för att gå över till ekologiska tamponger. Och upptäckte hur dyra de är. Billigast var de på MAXI, 34:90 för 20 st. Men då fick ICA MAXI för sig att de ska inte alls ha alla storlekar, och vips var de jag ville ha borta.

Jag letade i Göteborg, och fann på Ekostore. Över 40 kr. Lite väl mastigt. Postorder: också i 42:90-stilen. Fram: saknade rätt storlek, men tog in när jag bad om det: 38:något kostade de.

Så fick jag för mig: Varför inte kolla Amazon och iHerb? Där brukar jag ju hitta det mesta!

IHerb var dyrare än i Sverige. Ingen idé att köpa. Men Amazon var billiga!


Märket är Natracare, de jag hittar är normal, super och super plus. Jag tycker att normal är små, och super är normala.

Här hittar du Natracare 2 paket med 20 i varje av storleken super, som jag tycker är ”normal”. Mest prisvärda jag hittar är det i alla fall. 40 tamponer, ekologiska, för drygt 30 kr (det tillkommer VAT, så med dagens valuta blir det 34 kr). Det är mindre än halva priset!

Här hittar du Natracare Super Plus 20 st som då följaktligen kostar samma som de gjorde på MAXI när de fanns där, men i alla fall mindre än i svenska specialbutiker.

De små, kallade regular/normal är för tillfället dyrare på Amazon än i Sverige. Köp dem på MAXI i Kungälv! Eller titta här
senare, ifall priser droppar. Det ändras ofta.

Och för oss som nostalgist kärt vill ha med hylsa, finns det två för drygt 30 kr för 16 st. Dyrare än de som finns i Sverige, men då är de svenska inte ekologiska så klart 🙂 Du hittar dem här: Natracare Tampons Applicator Super – 16 pack och Natracare Organic All Cotton Tampons With Applicator – Regular 16.

Jag kommer att köpa det där tvåpacket för i nuläget 34 kr, och även testa med applikator. Även super plus blir ju billigare än i Sverige, medan ICA MAXI tills vidare får fortsätta förse mig med minisarna (”regular/normal”).

Frukt i maten, vad är ok?

Oavsett kosthållning så har nog de flesta någon gång hört eller läst att man inte ska blanda frukt och ”vanlig mat” i samma måltid. Och inte heller äta frukt direkt efter maten. Förutom anledningar som går ut på att vissa kombinationer gynnar viktökning, eller annat, så är den anledning jag tänkt mest på: man kan få ont i magen och IBS-problem om de snabbsmälta frukterna blandas med långsammare föda, eller hamnar bakom och börjar bubbla i magen när de inte kan ta sig förbi mat som smälts betydligt långsammare.

Ändå har jag inte kunnat riktigt låta bli att tex ha äpplen i maten. Mina syrliga vildäpplen. När jag ännu var aktiv i GAPS-kretsar, sades det att all frukt var strikt förbjuden med mat, även mina syrliga vildäpplen. Och även om man inte fick någon reaktion. Så jag försökte skippa all frukt, även äpplen.

Men nyligen hamnade jag i ett kapitel i GAPS-boken, där det står att tre frukter är tillåtna ihop med mat: avocado, citron och syrliga äpplen. Syra hjälper ju matsmältningen, och avocadon är ju fet, minst av allt söt och lättjäst i magen. Vad det handlar om, med att blanda frukt och mat, är kanske sockerinnehåll och syra. Och det är inte alltid uppenbart och självklart. Kanske funkar det bra med bär och mat också? Kanske bara vissa bär? (Jag har tyvärr inte koll på vilka.) Äpplen är ju lättjästa, vilket skulle tala emot att ha dem i mat, så det känns som sagt inte helt uppenbart och självklart.

Eftersom det florerar så mycket förbud av alla slags frukter, så ville jag bara kort skriva just att syrliga äpplen är ok och inte alls ”förbjudet enligt GAPS” t.ex. De är jättegoda till pulled pork, i grytor, bland ugnsrostade grönsaker/rotsaker m.m. När man juicar äpplen, kan man ta skräpet som blir över och använda i brödbak (när man gör WAPF-igt surdegsbröd, men även i bakverk utan stärkelse).

Vad bra. Jag både kände det på mig eftersom jag mådde bra av maten med äpplen.

En brasklapp bara: IBS kan utlösas av en syra som finns i skalen på äpplen och päron. Pröva därför försiktigt med detta. Om du inte tål skalen, skala frukten. Att ta skräpet från juicern kan bli riktigt illa om du har IBS, eftersom just där finns mycket skal. Skala även där innan, om du vill använda skräpet. När det gäller upphettat, så verkar det vara så att i alla fall jag tål skal som kokats, varit med pulled pork/deer/beef eller revbensspjäll i ugnen o.s.v. Däremot tål jag inte råa skal utan att riskera magknip. Testa er fram själva! (Gärna försiktigt.)

Eftersom problemet med frukt i mat, är att frukterna bryts ned fortare, och börjar jäsa när de inte kan ta sig förbi tyngre mat (kött och fetare mat), så tycker jag att nog borde man känna om man får problem. Särskilt melon är ju illa, så: fick man problem efter middagen som avslutades med melon till efterrätt? Om inte, finns det anledning att tro att något negativt inträffar ändå? Om ni läsare har information om vad som kan vara dåligt med sådant som ”melon efter maten” trots avsaknad av efterföljande IBS eller andra magproblem: SKRIV! 🙂 Jag är på det klara med att om det är viktminskning man vill åt, eller har diabetes, så kan sådant som egentligen inte innebär något dåligt eller ger symptom, ändå vara dåligt, på en annan nivå. Något som gör det exempelvis svårare att gå ned i vikt, innebär inte per definition att det är dåligt för alla (vissa sådana funktioner är önskvärda för en del).

Dubbelkolla alltid allt du tvivlar på. Ibland kan man i sin naivitet göra farliga saker, ibland avhåller man sig i onödan – som jag gjort med äpplen i mat. Google är bra till det mesta: googla på allt 🙂

Ja just ja, jag läste några texter av folk som inte tror på att man inte ska blanda olika födoämnen. Argumentet var att i all föda, finns oftast alla näringsämnen representerade om än i olika proportioner och i så fall skulle ett enskilt födoämne krocka med sig själv. Jag tror inte det är så enkelt som att ”kolhydrater bryts ned si, och fett så”, utan att det är ganska komplext (som vanligt) och att ett färdig födoämne bryts ned i en viss takt, medan ett annat bryts ned i en annan takt – och blandar man olika, så kan det bli problem.

Jahapp

[Edit: för den oinvigde så måste jag väl berätta att det handlar om hur jag blev utesluten ur Facebook-gruppen GAPS Sverige, efter att ha varit ”jobbig och skrämt folt” då jag fick problem.]

Jag har grubblat under dagen, och första reaktionen i natt var inte så stor, jag är van att man kastar bort mig eller låter andra sociala spelregler gälla för mig. Sedan började PM hagla in, och jag började reagera, och känner mig nu rätt arg i stället.

Tänkte att jag publicerar lite av vad jag skrev på FB idag. Jag kommer inte att använda förkortningen GAPS mer i mina beskrivningar av min FB-sida och bloggen, och kommer att försöka att mer benämna dieten, eller typen av diet, som en slags skonkost av WAPF, med influenser av den gamla SCD (special carbohydrate diet). När jag dessutom funderar mer, så verkar det lite osigt att Trademarka ett syndrom, och tjäna storkovan på det.

Inte för att jag inte ”tror på” GAPS-dieten, utan för att dess största anhängare och hängivna följare, inte vill ifrågasätta, inte vill analysera, inte vill se faror, inte vill delge och upplysa om faror ”för att inte skrämmas”. Sådant är jag inte med på och vill absolut inte förknippas med.

Genom GAPS-legala terapier, har jag drabbats av både aplastisk anemi och effekter av för stor mängd vitlök. Kanske för att jag överdrivit eftersom vi alla (ok, de flesta av oss i Sverige) inte har en terapeut att vända oss till eller för att jag antingen inte känt symptomen komma smygande, eller helt enkelt inte haft några. Några enkla svar finns inte.

Har googlat och hittat fler som råkat ut för saker:
– Svår förstoppning. Flera fall som inte blev bra förrän de återgick eller övergick till WAPF (började äta stärkelse). Någon av dem hade inga problem alls innan.
– Hjärtattack p.g.a. utdrivande örter och lavemang (kaliumbrist).
– Troligt rT3-tillstånd, d.v.s. hypothyreosliknande tillstånd som man kan hamna i om man inte klarar övergång till lågkolhydratkost. Kännetecknat av trötthet och håravfall.
– Tarmproblem som LÖSTES när personen lämnade GAPS och övergick till WAPF.
– Person som blev påhejad att symptom var detox, men som blev helt frisk efter att svår B12-brist upptäcktes.
– Missad cancer där symptomen kallades detox/die off.
– Otaliga historier där folk precis som jag, mått väldigt bra i början, men sedan fått problem igen och blivit tröttare. Dessa har börjat må bättre när de lagt till något som kanske inte tillhör dieten, eller när de övergått till WAPF/Paleo (visar hur viktigt det är att anpassa väl, och att vara beredd att tipsa och hjälpa om sådant utanför dieten, som kan hjälpa).

Googla på lämpliga sökord så hittar ni massor.

Jag kommer inte acceptera att sådana här historier inte pratas om och att motsägelsefull info i FAQ, bok, på föreläsningar av Dr. N. inte diskuteras, utan man menar att inget alls är förvirrande. Själv anser jag det skada dieten och ge den dåligt rykte om vi inte vågar diskutera eller vill vara med och utveckla eller till fullo förstå varför den fungerar som den gör hos olika personer. På så sätt kan man få ut maximalt av den för varje enskild person, och inse när man ska plocka in annat eller överge för andra konstellationer av föda och terapier.

När jag diskuterat dylikt, samt mycket om mitt eget tillstånd (behövde stöd minst sagt, blev jätterädd när jag fick aplastisk anemi) fick jag tillsägelser via PM i Facebook-gruppen för GAPS på svenska – jag skrämde bort folk om jag pratade om negativa resultat efter för mig felaktigt handhavande av diet eller terapier. Jag skrev mindre ett tag, men började skriva mer igen. Så i natt blev jag utkastad.

Själv hoppas jag verkligen att om jag driver en grupp, så stöttar jag om en medlem råkar ut för liknande, särskilt när det handlar om ämnet för gruppen. Man måste inte lägga sin dränerade energi på det, det är inte allt eller inget som gäller. Det räcker att bekräfta och visa det stöd man kan – och kanske ta sig en funderare på hur man undviker liknande tillstånd för andra.

Jag har sett att idag har min blogg slagit rekord i antal besökare, och nästan alla har besökt startsidan, vilken sällan händer. Så jag förstår att ni väntat er något inlägg i saken.

Detta har jag skrivit på FB idag:

Jahapp, då har man blivit utkastad ur en FB-grupp. Första gången det händer eller jag ens får en varning, över huvud taget under mina 13 år på forum m.m.

Anledningen: Man får inte kritisera, analysera för mycket, eller berätta om problem med ämnet (en diet) i gruppen för då skrämmer man bort nya och är jobbig.

Under veckan har jag allvarligt funderat på det här, och inser att grunden/basen i denna diet är god, men att kritik, när det inte funkar (och blir allvarliga problem som jag fick) eller att stöta med andra vinklingar på mat, inte tillåts, är under all kritik.

Blir inte bättre av att syndromet dieten ska hjälpa mot, är Trademarkat och inte får användas utan tillstånd. Har man hört något liknande förut?

Själv fick jag höra om att lita på GAPS och det handlade om detox (och såklart vettiga råd om att ta det lugnare med sådant, men inget om att vilja diskutera saken eller låta nya få känna till hur man INTE ska göra), medan min läkare i stället sade aplastisk anemi, störd reaktionsförmåga, och skickade mig på benmärgsutredning. Proverna visar stadig förbättring sedan jag slutade med två av GAPS-dietens rekommenderade terapier (som inte tillhör bas/grund-GAPS ska tilläggas). Det är fullt möjligt att det var för kraftig detox (höll även läkaren med om), men kan det bli så farligt, bör man kanske ha en ansvarsfull behandlare vid sin sida (har tyvärr läst om många fall där även sådana bara hejat på när det gått snett, och sagt saker som ”håll ut, det är detox”. Har tyvärr även läst om en som p.g.a. lavemang och utrensande örter fick så kraftig kaliumbrist att hon fick hjärtattack – googla lätt fram det). Jag är väl inte den enda som inte läser av sina reaktioner perfekt får jag anta.

Jag kommer fortsätta äta som jag gör, men inte kalla det för det trademarkade namnet, och jag fortsätter att INTE INRUTA MIG till begränsningar eller metoder när de visar sig inte vara bra. På grund av vad jag fann för information under mitt googlande inatt, kommer jag dessutom att införa de snällaste stärkelserna redan nu, då min utveckling liknar som mått bra att göra så rätt tidigt.

Som sagt, grunden i dieten som läkekost är bra, men bristen på att analysera och fundera över den, är INTE bra. Kör aldrig något utan att tänka själva.

Får man inte kritisera och analysera faror med dieter och dess terapier för att inte ”skrämma nya” och ”ta över”, så är det lika bra att jag inte tillhör en grupp som promotar sådant. Jag är för upplysning så att misstag inte sker.

Ja, jag förstår att somliga kan tycka att det är en felaktig bild av vad som hände, men detta är min sida av saken, och jag vet ju att ganska många läser in så mycket mellan raderna att det knappt spelar någon roll vad man skriver ändå.

Tack till alla er som visat mig att ni inte tycker detta utkastande är ok.

P.S. Jag vill än en gång betona att jag visst tror på denna typ av diet. Men att man behöver diskutera mer, vara medveten om de faror som finns här, som med alla dieter, samt vara beredd att diskutera anpassningar mer. Det måste på något sätt ingå i dieten att erkänna och diskutera lösningar hämtade från andra håll när denna diet inte räcker. Och farorna. Samt helst inte tysta de som dieten inte fungerar fullt ut på.

I början då jag var med i denna FB-grupp fanns inte dessa problem. Man pratade om andra terapier och dieter. Tyvärr ändrades det under sommaren, kanske för att det var obekvämt att jag pratade om att jag fått ett allvarligt tillstånd genom metoder som promotas av dieten, rätt eller fel utförda, men tillhörande dieten.