Gå ut och äta?

Dags att uppdatera här. Jag har ju gjort många omnavigeringar med kosten, och andra råd för att ”äta ute” behövs om de ska följa min linje.

En av grunderna i min kost numer, är att undvika linolsyra. En annan är att kunna göra undantag.

Därför finns det två sätt att tänka när man ska äta ute (eller ok, tre):
– Gör ett undantag och strunta i alla regler. Blir det inte vardag att äta ute, så spelar det inte så stor roll. Undvik bara det du vet att du blir direkt sjuk av.
– Var inte särskilt noga med att allt måste vara näringsrikt, men var noga med fettslag. Ät inget friterat eller som du vet inte är stekt i bra fett. Det funkar, och så gör jag.
– Ett mellanting. Undvik de värsta bovarna. Inte friterat, donuts, smördegsskapelser på margarin eller annat som har mycket fett av fel sort. Strunta i vad en biff är stekt i.

Oftast finns det något att välja på. Man vill ju också undvika den stress det faktiskt blir att aldrig kunna äta något, så: gör undantag om det behövs. Alla tillfällen är verkligen inte de rätta att börja konstra och byta mat om man inte måste. Då är det bra att veta att ett undantag betyder inte särskilt mycket.

Förut rekommenderade jag ofta bufféer och asiatiska BBQs. Tyvärr – med nya insikter om linolsyra och hur dåligt det egentligen är, så är dessa restauranger i stället rena bovar.

Däremot har jag upptäckt McDonalds. Det låter inte klokt, men så är det.

Deras billigaste hamburgare innehåller minimalt med linolsyra, och inga antinutrienter (inga nutrienter egentligen heller, men mat med mycket nutrienter, och mycket antinutrienter, så som fullkorn och en del råa grönsaker, tenderar att resultera i något slags nollsumma).

Naturligtvis äter vi inte det friterade, och inte heller burgarna som dryper av dressing med olja. Men de billigaste, samt quarter pounder cheese, saknar detta.

Dessutom är deras milk shake rätt ok. En del tillsatser, men sådant tycker jag att jag kan tillåta mig som undantag. Jag vet att det inte gör så mycket. Det är faktiskt värre att få i sig mängder av vissa andra saker, än de flesta tillsatser i undantagsfall. Alla glassar och milk shake på McDonalds kör med riktigt mjölkfett, medan andra kedjor kan ha olja med mjölk/gräddarom. Det är också riktigt lustigt att chokladbitarna som ska föreställa Dajm och liknande, faktiskt har bättre fett än originalchokladbitarna i affären.

Så när jag inte orkar leta eller tjafsa: 2 hamburgare/cheeseburgare och en mellan eller stor milk shake.

När man annars äter mestadels hemlagat och riktig mat, så verkar det dessutom som om man blir mätt av McDonaldsmat. Så var det inte förr när jag åt hur som helst.

Äter jag någon annanstans så frågar jag om de tillagar i smör, och om de inte gör det, eller om det inte går att få reda på, så väljer jag sådant som jag förstår har minsta mängd fett. Rätter som inte steks i fett (utan kokas eller finns i någon form med ej fettdrypande sås) samt kokt potatis eller ris till. Pasta brukar jag undvika om det går, men gör faktiskt ganska ofta undantag om det bjuds pasta. Det är ju oftast fettfritt om ingen droppat olja på.

Men glöm nu inte: gör undantag om det behövs. Det är bättre med enstaka undantag än att å och vara stressad eller oroad över vad man ska kunna äta. Så ofta äter man ju inte ute. Äter ni lunch på restaurang varje dag genom jobbet (ofta går man till samma ställe), så går det kanske att prata om sitt problem med köket, och få till en lösning.

Kommentera: